Kapitalmarknaden

Syftet med Finansinspektionens marknads- och uppförandetillsyn är att främja förtroendet för marknadens funktion och för de tjänsteleverantörer som verkar på den.

Förtroendet byggs upp genom

• högklassig, klar och uppdaterad information om produkter och tjänster
• tjänsteleverantörernas korrekta förfarande när det gäller marknadsföring, avtalsvillkor och kundförhållanden i övrigt
• en störningsfri funktion på värdepappersmarknadens marknadsplatser.

En del av vårt arbete går ut på proaktiv tillsyn med fokus på god marknadssed och gott uppförande som ska bidra till en effektiv marknad och upprätthålla investerarnas förtroende. En del av tillsynen är reaktiv och bl.a. inriktad på misstänkta fall av marknadsmissbruk, såsom missbruk av insiderinformation, marknadsmanipulation och brott mot informationsreglerna.

Vi övervakar att de internationella redovisningsstandarderna (IFRS-standarderna) gällande noterade bolags finansiella rapporter iakttas.

Syftet med tillsynen är att främja en öppen, rättvisande, jämförbar och begriplig finansiell information till stöd för investerarnas beslut.

Tillsynen av finansiell rapportering gäller finländska noterade bolag, vars emitterade värdepapper, såsom aktier eller obligationslån, är föremål för handel på den reglerade marknaden. Tillsynen av den finansiella rapporteringen inriktas på de finansiella rapporter som emittenterna publicerat, såsom bokslut och delårsrapporter.

Vad betyder IFRS- tillsyn och tillsyn av hållbarhetsrapportering för noterade bolag? (YouTube-video, på finska)

Internationellt tillsynssamarbete

Finansinspektionen deltar aktivt i samarbetet mellan redovisningstillsynsmyndigheterna inom EU. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (ESMA) ständiga kommitté Corporate Reporting Standing Committee (CRSC) samordnar tillsynen och den övriga verksamheten i medlemsorganisationerna i frågor som gäller den finansiella rapporteringen från noterade bolag.

Corporate Reporting Standing Committee har utvecklat tillsynssamarbetet och tagit fram enhetliga metoder för redovisningstillsyn i Europa. Samarbetet syftar till att dels främja harmoniseringen av tillsynsmetoderna och dels främja en enhetlig tillämpning av IFRS-standarderna. Samarbetet och samordningen mellan tillsynsmyndigheterna spelar en nyckelroll, eftersom regleringen är global och tillsynsbesluten således bör vara internationellt hållbara.

Corporate Reporting Standing Committee ordnar regelbundna sammankomster mellan redovisningstillsynsmyndigheterna (European Enforcers Coordination Sessions, EECS) där också Finansinspektionen deltar. EECS har infört en gemensam tillsynsdatabas för registrering av viktiga beslut om redovisningstillsynen i alla EU-medlemsländer. ESMA offentliggör dessa beslut 2–3 gånger om året. Besluten offentliggörs för att marknadsaktörerna ska få information om vad de europeiska tillsynsmyndigheterna har fäst uppmärksamhet vid i redovisningstillsynen.

Se också:

• IFRS- tillsyn och tillsyn av hållbarhetsrapportering

Tillsynen av prospekt i anslutning till värdepappersemissioner hör i huvudsak till den förebyggande tillsynen. Vi granskar och godkänner emissions- och börsprospekt. Vi kontrollerar att prospekten innehåller den information som krävs enligt värdepappersmarknadsregleringen. Vi bedömer också om innehållet i prospekten är konsekvent och hur väl uppgifterna uppfyller de allmänna kvalitetskriterier som gäller för informationen. Sådana allmänna kvalitetskriterier är bland annat att informationen ska vara tillräcklig, väsentlig, förståelig, konsekvent, välgrundad, aktuell och tydlig.

Finansinspektionen måste godkänna varje prospekt som inte är uppenbart oriktigt eller bristfälligt. Vi kan dock inte säkerställa att informationen i ett prospekt är korrekt, utan för informationens riktighet svarar den som upprättat prospektet.

Tillsynen av prospekt består huvudsakligen av granskning av prospekten. Till denna del är tillsynen förebyggande tillsyn. Tillsynen omfattar emellertid också efterhandstillsyn. Med det avses att prospektens innehåll vid behov jämförs med senare inkommen information om det noterade bolaget eller värdepappersemissionen i fråga. Då kontrollerar vi att innehållet i prospektet har varit sanningsenligt, tillräckligt och välgrundat även i ljuset av den nytillkomna informationen.

I samband med börsintroduktioner och emissioner aktualiseras ofta speciella frågor om den finansiella information som ska lämnas. Det kan exempelvis gälla proformainformation och hur ändamålsenlig den är eller hur strukturaffärer redovisas i bokslut och halvårsrapporter som ingår i prospekten.

Det primära syftet med tillsynen av informationsskyldigheten är att investerarna ska ha tillgång till tillräcklig information för att kunna bilda sig en välgrundad uppfattning om de noterade bolagen och deras värdepapper. Vi ser det som viktigt att upprätthålla ett gott förtroende för den information som noterade bolag offentliggör i Finland.

Tillsynen omfattar såväl undersökning av oklarheter som temautredningar

Vi övervakar noterade bolags regelbundna och fortlöpande informationsskyldighet både i förebyggande syfte och i efterhand. Den förebyggande tillsynen omfattar bland annat övervakningsbesök i anknytning till förfarandet i samband med informationsskyldigheten samt möten med bolag som vill bli noterade. Efterhandstillsynen består av undersökning av observerade enskilda oklarheter och exempelvis temautredningar, som fokuserar på ett särskilt tema och omfattar flera noterade bolag.

Vi övervakar att de noterade bolagen så snart som möjligt offentliggör insiderinformation. Insiderinformation kan exempelvis vara företagsköp och allmän finansiell information, såsom framtidsbedömningar och vinstvarningar.

I tillsynen av den regelbundna informationsskyldigheten övervakar vi att bolagens halvårsrapporter samt bokslut och verksamhetsberättelser innehåller den information som värdepappersmarknadsregleringen förutsätter. Vi övervakar också att bolagen offentliggör dem inom lagstadgad tid. I mån av möjlighet försöker vi även se till att rapporternas innehåll uppfyller de allmänna kvalitetskriterier som gäller för informationen (bl.a. att informationen är tillräcklig, väsentlig, konsekvent, välgrundad, aktuell och tydlig).

Till övervakningen av den fortlöpande och den regelbundna informationsskyldigheten hör ytterligare en mängd specialfrågor som vi tar ställning till i vår tillsyn. Det kan exempelvis gälla frågan om en framtidsbedömning är välgrundad eller eventuellt vilseledande, om en vinstvarning är rättidig och tydlig och i fråga om proformainformation dess syfte, avskiljbarhet och redovisningsprinciper.

Värdepappersmarknaden fungerar väl endast om investerarna har förtroende för marknaden och för de aktörer som verkar på den. Marknadsmissbruk försämrar detta förtroende. Finansinspektionen arbetar både för att förebygga missbruk och för att utreda missbruk i efterhand.

Misstankar om missbruk av insiderinformation utreds

Målet för den egentliga insiderutredningen är att fastställa om insiderinformation har utnyttjats i handeln med finansiella instrument och i så fall av vem. Utöver klart misstänkta fall undersöks rutinmässigt även andra fall. Det kan exempelvis gälla stora företagsköp där det kan antas ha förekommit omfattande insiderinformation och en stor grupp personer i insynsställning.

Vi bevakar handeln på värdepappersmarknaden och andra aktuella marknadshändelser.

Utredningen av misstänkta insiderbrott initieras oftast av ett börsmeddelande som publicerats av ett noterat bolag. Kursutvecklingen för bolagets aktie kan före börsmeddelandet ha förändrats kraftigt eller aktiens handelsvolym kan ha ökat betydligt. Vi får också tips om misstänkta fall från börsen, tillhandahållare av investeringstjänster, medier, privata investerare och utländska tillsynsmyndigheter.

I vår insiderutredning försöker vi bl.a. utreda varifrån insiderinformationen härstammar och vilken spridning den eventuellt fått. Vi begär uppgifter från bolaget om alla personer som handlagt ärenden som kan rubriceras som insiderinformation (projektbaserat insiderregister) och datum när dessa personer i insynsställning tagit del av informationen. Utöver de personer som tagit del av insiderinformationen utreds också handelstransaktioner som deras närståendekrets eller de företag i vilka personerna har ett betydande inflytande har företagit.

Hur utdragen insiderutredningen blir beror på hur livlig handeln varit, hur omfattande utredningen är och hur lång tid som behövs för att inhämta uppgifterna. Utmaningen vid en utredning gäller bevisföringen för eventuella samband mellan personen i insynsställning och den som handlat med bolagets aktier, om insidern inte själv varit köpare eller säljare. Utgående från resultatet av utredningen bedömer vi om det finns anledning att misstänka missbruk av insiderinformation. Om det finns skäl att misstänka ett brott, ber vi polisen utreda fallet.

Marknadsmanipulation

Med marknadsmanipulation avses alla sådana osakliga åtgärder varmed man direkt eller indirekt strävar efter att på konstlad väg inverka på efterfrågan eller utbud av ett finansiellt instrument eller på dess prisnivå antingen genom att vidta vilseledande åtgärder eller lämna falsk eller vilseledande information i anslutning till det finansiella instrumentet. Utredningen av eventuell manipulation initieras vanligen i en situation där affärstransaktionerna uppvisar drag som inte verkar motsvara normal handel.
Finansinspektionen utnyttjar i tillsynen av värdepappershandel bl.a. de transaktionsuppgifter som rapporterats av tillhandahållarna av investeringstjänster. Finansinspektionens transaktionsrapporteringssystem utgör en del av ett system för insamling och utbyte av information om handel med finansiella instrument i hela Europa.

Vi övervakar anmälan om korta positioner och offentliggör i vår webbtjänst positioner som stigit över tröskelvärdet.

<linkki sivulle, jossa ilmoittamisohjeet>

Syftet med tillsynen av investeringstjänster och -produkter är att främja en klar och högklassig investerarinformation om produkter och tjänster samt tjänsteleverantörernas korrekta agerande.

Vi övervakar verksamheten av tillhandahållare av investeringstjänster, fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder samt handlägger deras ansökningar om auktorisation och registrering. Därtill övervakar vi den investerarinformation som ges om investeringsprodukter och förfaranden i anslutning till produktutvecklingen samt deltar aktivt i beredningen och verkställandet av den europeiska och inhemska regleringen.

Syftet med tillsynen av bank- och försäkringstjänster och -produkter är att främja en klar och högklassig kundinformation samt tjänsteleverantörernas korrekta agerande.

Vi övervakar bankernas, försäkringsbolagens, försäkringsombudens och försäkringsmäklarnas samt betalningsinstitutens förfarande, försäljning av produkter och tjänster, marknadsföring och den information som ges åt kunderna samt avtalsvillkorens lagenlighet. Därtill handlägger vi försäkringsombudens och försäkringsmäklarnas registreringsansökningar och upprätthåller registret över försäkringsförmedlare. Vi deltar i reglerings- och tillsynssamarbetet på nationell och internationell nivå.

I EU:s förordning om kryptotillgångar (EU) 2023/1114, dvs. den så kallade MiCA-förordningen föreskrivs om

• utgivning av kryptotillgångar
• erbjudande av kryptotillgångar till allmänheten
• ansökan om upptagande av kryptotillgångar till handel
• tillhandahållande av kryptotillgångstjänster.

Kryptotillgångar är digitala värderepresentationer eller rättighetsrepresentationer som kan överföras eller lagras med hjälp av teknik för distribuerade liggare (DLT, distributed ledger technology). Blockkedjor är ett exempel på sådan teknik. Överföringen och lagringen av kryptotillgångar baserar sig på kryptografisk kryptering som genomförs med offentliga och privata krypteringsnycklar. I MiCA-förordningen indelas kryptotillgångarna i praktiken i två kategorier:

1. kryptotillgångar som syftar till att stabilisera sitt värde genom att hänvisa till ett annat värde eller en annan rättighet, eller en kombination av dessa; samt
2. andra kryptotillgångar.

Till den första kategorin hör tillgångsanknutna token, dvs. ART (asset-referenced token) och e-pengatoken, dvs. EMT (electronic money token). EMT är en kryptotillgång som syftar till att stabilisera sitt värde genom att hänvisa till exakt och endast en officiell valuta. ART syftar till att stabilisera sitt värde genom att hänvisa till vilken som helst annan tillgång. ART kan alltså hänvisa till exempel till en kombination av flera valutor, dvs. en valutakorg, men inte enbart till en officiell valuta.

Till den andra kategorin hör alla andra kryptotillgångar. Detta avser särskilt kryptotillgångar som inte syftar till att stabilisera sitt värde. Till kategorin hör också så kallade nyttotoken som möjliggör åtkomst till de produkter eller tjänster som den som utger token tillhandahåller.

Kryptotillgångar är inte finansiella instrument eller lagliga betalningsmedel. De används dock som investeringsobjekt och för betalning.