Vad borde få varningsklockorna att ringa?

Begäran om person- och kontouppgifter

Lämna aldrig ut dina uppgifter till okända personer per telefon, även om du blir lovad en stor summa pengar i gengäld. Inte ens till en person som påstår sig vara en polis. Begär alltid ett skriftligt erbjudande med tjänsteleverantörens kontaktinformation.

Investeringstips, tomma löften

Information om investeringsobjekt som säljs med tomma löften sprids bl.a. via diskussionsforum och nyhetsbrev på Internet. Du kan också få investeringstips och lockande löften eller erbjudanden per brev.

Den verkliga bakgrunden till investeringstipsen är svår att utreda. En till synes objektiv analys kan vara vinklad och helt bygga på fabricerade fakta.

Erbjudanden utan prospekt

När värdepapper erbjuds allmänheten för teckning ska ett prospekt över erbjudandet upprättas och godkännas av myndigheterna. Prospekt krävs även då värdepapper erbjuds av ett företag som inte noteras på börsen.

Fabricerade handlingar som liknar officiella prospekt har också påträffats.

I Finansinspektionens förteckning över godkända prospekt kan du kontrollera om ett prospekt har godkänts av myndigheterna. Vi för också en förteckning över värdepappersemittenter som enligt våra uppgifter inte har gett ut något prospekt.

Kreditkort mot betalning

Kreditkort beviljas i regel av banker eller kreditkortsföretag. Enligt gängse praxis tas avtalade avgifter ut först när kunden har fått kortet.

På Internet eller i andra sammanhang kan kreditkort erbjudas mot betalning. Det är allmänt att kreditkort även kan beviljas personer med betalningsanmärkningar. Marknadsföringen av korten kan vara vilseledande och t.ex. innehålla hänvisningar till kända varumärken som inte har något alls att göra med själva kortet.

Om den som beviljar kortet inte verkar pålitlig, var försiktig. Var speciellt försiktig om utgivaren av kortet ber dig betala för kortet på förhand innan det har skickats till kunden.

Misstänkta brev

Misstänkta brev kan komma såväl per e-post som med vanlig post.

Under de senaste åren har misstänkta brev som liknar officiella brev kommit särskilt från utlandet. Avsändaren ber vanligen mottagaren om hjälp med att överföra arvsmedel eller andra tillgångar från ett land till ett annat. För detta ändamål ber avsändaren mottagaren ta kontakt och lovar ett mycket stort arvode för hjälpen. Före överföringen av tillgångar ombeds mottagaren ofta lämna uppgifter om sig själv. Ofta begärs även betalning av ett visst belopp till avsändaren av brevet som ett slags garanti för den slutliga överföringen. Sådana här begäranden kan exempelvisbasera sig på erhållande av ett intyg över pengarnas ursprung, valutaväxling, repatriering av pengar, betalning av advokatarvoden eller erhållande av ett intyg av centralbanken.

Pengar kan också bes med hjälp av kedjebrev. Många kedjebrev baserar sig på en pyramidstruktur. Mot en i sig blygsam insats utlovas hög avkastning. Nya medel förmedlas uppåt i kedjan, vilket ger intryck av lönsam verksamhet. När inflödet av pengar från de yttre länkarna sinar, kollapsar strukturen.

Följden är ofta att avkastningen uteblir och insatspengarna går förlorade.