Jubileumsår för den gemensamma tillsynsmekanismen inom banktillsynen
Finansinspektionens centrala pressmeddelanden och artiklar om banktillsynen från år 2024 finns samlade på denna sida.
SSM 10 år – Från en skakig start till en styrkefaktor i bankunionen
Europeiska centralbankens gemensamma tillsynsmekanism (Single Supervisory Mechanism, SSM) firade sin tioåriga tillvaro på hösten 2024. SSM grundades 2014 har ända från starten haft som mål att förbättra banktillsynen och säkerställa finansieringssystemets stabilitet inom EU. SSM:s roll som tillsynsmyndighet har blivit betydande i Europa.
Under sina första år koncentrerade sig SSM på att skapa en enhetlig tillsynspraxis och standarder för att förenhetliga banktillsynen i alla medlemsländer. Detta var kritiskt, eftersom bankkriserna i början av 2000-talet bevisade det europeiska banksystemets sårbarhet. Enhetlig praxis och en striktare tillsyn har minskat riskerna och förbättrat bankernas kapitaltäckning.
SSM har en central roll och utövar tillsyn över hundratals banker på olika håll i Europa. Den har lyckats stärka tillsynen och öka bankernas transparens och tillförlitlighet. SSM:s roll kommer att bli allt viktigare i framtiden då den fortsätter utvecklingen av banktillsynen och säkerställer att bankerna iakttar kraven i regleringen.
Nordisk-baltisk krissimuleringsövning 2024
För att testa beredskapen inför en potentiell krissituation genomförde myndigheter med ansvar för finansiell stabilitet i de nordisk-baltiska länderna på hösten en finansiell krissimuleringsövning i den nordisk-baltiska regionen med tre fiktiva banker med gränsöverskridande verksamhet. I övningen deltog nästan 450 personer från myndigheter i Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige samt från relevanta EU-myndigheter: Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB), Gemensamma resolutionsnämnden (Single Resolution Board, SRB) samt Europeiska bankmyndigheten (European Banking Authority, EBA). En tjänsteman från Internationella valutafonden (IMF) hade också bjudits in för att delta som observatör.
Syftet med övningen var att testa kommunikation, informationsutbyte och samarbete mellan myndigheterna i en krishanteringssituation under stor osäkerhet och tidspress. Övningen utformades i linje med ett krisscenario där de fiktiva bankerna genomgick tre faser som kan förutses i en krishanteringsprocess för banker:
- övergången från normal verksamhet till återhämtning, inklusive hantering av likviditetsproblem
- övergången från återhämtning till resolution, där resolutionsmyndigheterna tar över kontrollen över banken
- efter resolutionen återvänder den omstrukturerade banken till marknaden.
Under övningen använde myndigheterna de verktyg och befogenheter som de har till sitt förfogande enligt EU:s regelverk för banktillsyn och krishantering.
Efter att övningen framgångsrikt avslutats dokumenterade myndigheterna och delade med sig av lärdomarna och införlivade dem i sina befintliga krishanteringsrutiner för att stärka sin krisberedskap och ytterligare förbättra ramverket för krishantering i den nordisk-baltiska regionen.
För att förbereda övningen inrättades 2023 en arbetsgrupp inom ramen för den nordisk-baltiska stabilitetsgruppen (Nordic Baltic Stability Group, NBSG). Inom ramen för NBSG har de nordiska och baltiska myndigheterna kommit överens om att genomföra regelbundna simuleringsövningar av finanskriser.
Skillnader i finländska bankers klassificering av krediter enligt nedskrivningssteg
Finansinspektionen genomförde 2024 en tematisk analys om finländska bankers klassificering av krediter enligt nedskrivningssteg och upptäckte skillnader i resultaten mellan bankerna. Skillnaderna i klassificeringen av krediter enligt nedskrivningssteg försvårar jämförelsen mellan bankerna och förutsägbarheten av kreditriskutvecklingen.
Betydelsen av lämpliga klassificeringar och tillräckliga nedskrivningar som görs i rätt tid framhävs framför allt i den rådande högriskmiljön. Alltför små kreditförlustreserveringar som görs för sent kan i händelse av att riskerna realiseras leda till större nedskrivningar och försvaga bankernas kapitalställning.
Artikeln är skriven med hjälp av artificiell intelligens. Artikeln har dock färdigställts och granskats av Finansinspektionens specialister.