Finansinspektionens yttrande om intäktsföringen av vinstutdelningsandelar från kapitalfonder i kommanditbolagsform, när det verkliga beloppet fastställs slutgiltigt först när fonden upplöses och ett s.k. clawback-villkor hänför sig till andelarna

Det verkliga beloppet av vinstutdelningsandelar som hänför sig till kapitalfondsverksamhet i kommanditbolagsform fastställs slutgiltigt först när fonden upplöses. När det verkliga beloppet fastställs kan man bli tvungen att till placerarna återbetala avkastningsbundna rörliga arvoden som tagits ut tidigare (s.k.”clawback”).

Finansinspektionen har tillfrågats om tolkningshjälp beträffande huruvida intäkterna kan redovisas utifrån att det är mycket sannolikt att de kommer att utfalla.

Eftersom det inom branschen finns både bokföringsskyldiga som upprättar sitt bokslut i enlighet med IFRS-standarderna och bokföringsskyldiga som upprättar sitt bokslut i enlighet med nationella bokslutskrav (bokföringslagen om inom finanssektorn kreditinstitutslagen), frågar sökanden:

1. Kan man enligt Finansinspektionen söka tolkningshjälp för den aktuella frågan om intäktsföringen i IFRS standarder? Tillämplig standard vore IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar 2/2016 baserar sig även i övrigt i stor utsträckning på IFRS standarder.
2. Om tolkningen inte kan göras utifrån IFRS, har Finansinspektionen i egenskap av tillsynsmyndighet för branschen befogenheter att meddela riktlinjer i saken utifrån bokföringslagen? De allmänna bokföringsprinciper som anges i 3 kap. 3 § i bokföringslagen och som vore tillämpliga är prestationsprincipen och försiktighetsprincipen.

Finansinspektionens yttrande

På fråga 1 konstaterar Finansinspektionen att Finansinspektionen inte har rätt att utfärda föreskrifter angående tillämpningen av IFRS 15 och att Finansinspektionen inte heller tolkar tillämpningen av IFRS 15 på sökandens frågor utifrån den nationella regleringen. I detta enskilda fall har man dock bekantat sig med kraven i IFRS 15 vid formuleringen av svaret på fråga 2.

Eftersom det är fråga om rörliga intäkter baserade på investeringsobjektets vinst som ska redovisas enligt prestationsprincipen (intäkter av vinstutdelningsandelar) och som är förenade med osäkerhet och risk för att intäkterna måste återföras (clawback) i framtiden, måste den bokföringsskyldige nogsamt iaktta försiktighetsprincipen. Finansinspektionen betonar att försiktighetsprincipen måste iakttas striktare vid redovisningen av intäkter är vid redovisningen av framtida utgifter och förluster och att det således är fråga om asymmetri.

Enligt Finansinspektionens uppfattning kan rörliga intäkter redovisas utifrån att det är mycket sannolikt att de kommer att utfalla, förutsatt att sannolikhetsbedömningen baserar sig på egna erfarenheter hos företaget under tillsyn. Sannolikhetsbedömningen ska vara konsekvent från en räkenskapsperiod till en annan och resultatet av bedömningen ska vara det intäktsbelopp som mest motsvarar den slutliga prestationen och således inte leder till betydande återföring av intäkter i framtiden. Av bokföringsverifikatet ska framgå vad den mycket sannolika intäkten baserar sig på och de på detta sätt redovisade intäkterna ska följas fondspecifikt.

Företaget under tillsyn ska i sitt bokslut ge en rättvisande bild enligt 3 kap. 2 § i bokföringslagen av redovisningen av dessa intäkter för att säkerställa nödvändiga upplysningar, inklusive hur ledningen definierar mycket sannolikt.

Motivering och rättslig grund för yttrandet

Begäran om handledning hänför sig till tolkningen av Finansinspektionens Föreskrifter och anvisningar 2/2016 Bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse inom finanssektorn och den rättsliga grunden för frågan är bokföringslagen.

Finansinspektionen kan med stöd av 12 kap. 2 § 3 mom. i kreditinstitutslagen (610/2014) ge yttrande om hur de i 12 kap. i kreditinstitutslagen, i aktiebolagslagen, i lagen om andelslag och i bokföringslagen ingående bokslutsbestämmelserna samt om hur de förordningar som utfärdats med stöd av dem ska tillämpas på kreditinstitut. Detta tillämpas också på värdepappersföretag med stöd av 8 kap. 1 § i lagen om investeringstjänster (747/2012). I 8 kap. i bokföringslagen konstateras att befogenheten att ge utlåtanden enligt den inte omfattar de företag under tillsyn enligt 8 kap. 1 § som nämns i lagen om Finansinspektionen.

Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar om bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse inom finanssektorn baserar sig på normgivningsbemyndigandet i 12 kap. 2 § 2 mom. i kreditinstitutslagen. 12 kap. i kreditinstitutslagen kräver att internationella bokslutsstandarder ska tillämpas i fråga om finansiella instrument (dvs. IFRS 9 Finansiella instrument, IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, IFRS 13 Värdering till verkligt värde) och leasingavtal i koncernbokslut (IAS 17 Leasingavtal, 1.1.2019 IFRS 16 Leasingavtal) och gör det möjligt att använda dem i fråga om förvaltningsfastigheter (IAS 40 Förvaltningsfastigheter). När det gäller dessa standarder kan Finansinspektionen med stöd av sitt normgivningsbemyndigande inskränka endast de noter som standarderna kräver.

Finansinspektionen konstaterar att enligt 12 kap. 1 § 2 mom. i kreditinstitutslagen tillämpas på kreditinstitut (och värdepappersföretag) inte definitionen på omsättning i 4 kap. 1 § bokföringslagen, vars innehåll och bokföringsprinciper motsvaras av IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder inom IFRS-rapporteringen. Enligt samma punkt i kreditinstitutslagen tillämpas på kreditinstitut och värdepappersföretag de allmänna bokslutsprinciperna enligt 3 kap. i bokföringslagen, till vilka hör prestationsprincipen och försiktighetsprincipen.

I underavsnitt 5.1 Tillämpning av den internationella redovisningsstandarden IFRS 9 i kapitel 5 Värdering och säkringsredovisning av finansiella instrument i Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar uppräknas de internationella standarder som IFRS 9 hänvisar till. Eftersom Finansinspektionens normgivningsbemyndigande inte täcker andra standarder än de som nämns i kreditinstitutslagen, anges i underavsnitt 5.1 motsvarande nationella bokslutsreglering som företagen under tillsyn ska iaktta. I fråga om kreditinstitut och värdepappersföretag har hänvisningen till IFRS 15 styrts till bokföringslagens bestämmelser om influtna intäkter i anslutning till värdering av skulder från kreditförbindelser och garantiavtal (IFRS 9.4.2.1).

Finansinspektionen har inte rätt att utfärda föreskrifter när det gäller tillämpning av IFRS 15 och Finansinspektionen tolkar inte heller tillämpningen av IFRS 15 på sökandens frågor utifrån den nationella regleringen. I detta enskilda fall har man dock bekantat sig med kraven i IFRS 15 vid formuleringen av tolkningen.

Bokföringslagens bokslutsprinciper: prestationsprincipen och försiktighet

Enligt 3 kap. 3 § 1 mom. i bokföringslagen hör till de allmänna bokslutsprinciperna:

• enligt 4 punkten försiktighet oberoende av räkenskapsperiodens resultat, och
• enligt 6 punkten att de intäkter och kostnader som hänför sig till räkenskapsperioden tas upp utan hänsyn till datum för betalningen (prestationsprincipen).

Enligt 3 kap. 3 § 2 mom. i bokföringslagen förutsätter försiktighet särskilt att bokslutet tar upp

1. endast sådana vinster som har realiserats under                       räkenskapsperioden, och
2. alla avskrivningar och nedskrivningar av aktiva samt uppskrivningar av skulder liksom alla förutsebara förpliktelser och möjliga förluster som har uppkommit under den avslutade eller tidigare räkenskapsperioder, även om de blir kända först efter räkenskapsperiodens utgång.

I 2 kap. 3 § 1 i bokföringslagen föreskrivs om prestationsprincipen:

Grunden för bokföring av en utgift är mottagande av en produktionsfaktor, och grunden för bokföring av en inkomst är överlåtelse av en prestation (prestationsprincipen)…

Om tillämpningen av prestationsprincipen ger upphov till fordringar vid redovisningen av intäkter så ska enligt 5 kap. 2 § 1 mom. 1 punkten i bokföringslagen

Fordringar upptas till bokföringsvärdet, högst till det sannolika värdet.

Bokföringslagen reglerar tillämpningen av försiktighetsprincipen i 5 kap. 14 § som gäller framtida utgifter och förluster, om de är säkra eller sannolika och den inkomst som motsvarar dem inte är säker eller sannolik.

Bokföringsnämndens tidigare yttranden

Tillämpningen av prestationsprincipen har behandlats tidigare i bl.a. bokföringsnämndens utlåtande (1934/2014) om periodisering av långvariga tilläggstjänster för spel i takt med att prestationen överlåts. I utlåtandet har man inte tagit ställning till periodiseringstiderna, eftersom det är den bokföringsskyldige som bedömer dem. Tillämpning av försiktighetsprincipen i fråga om intäkter har behandlats i bl.a. bokföringsnämndens utlåtanden (1754/2005 och 1836/2009) om avkastningen från kapitaliseringsavtal kopplade till placeringar och i utlåtandet (1932/2014) om kundförmåner. I dessa utlåtanden betonas att intäkterna ska vara slutliga när de redovisas.

Ytterligare upplysningar lämnas av

• Ledande bokslutsexpert Virpi Haaramo, tfn (09) 183 5355, virpi.haaramo(at)fiva.fi
• Ledande kapitaltäckningsexpert Jaana Ladvelin, tfn (09) 183 5313, jaana.ladvelin(at)fiva.fi