ECB:s klimatstresstestning och temabedömning: banker måste beakta klimatförändringens konsekvenser i sin verksamhet och riskhantering
Europeiska centralbanken ECB publicerade resultaten av bankernas klimatstresstester i juli 2022 och en temabedömning av europeiska bankers hantering av klimat- och miljörisker i november. Resultaten visar att bankerna fortsättningsvis inte tillräckligt väl beaktar klimatriskerna i sina interna modeller och stresstester, även om situationen har blivit bättre sedan 2020.
Under 2022 genomfördes två stora ECB-specialbedömningar av klimat- och miljörisker. Med klimatrisktestet kunde man få en bra helhetsuppfattning om bankernas sätt att hantera sina klimatrisker. Utöver stresstestet genomförde ECB en temabedömning som också undersökte bankernas riskstrategier samt deras förvaltnings- och riskhanteringsprocesser. I Finland var det de största bankerna som deltog i klimatstresstestet och temabedömningen.
Organiserad övergång till grön ekonomi minskar bankernas förluster
Bankernas miljöstresstest, som genomfördes förra året, var det första i sitt slag och en del av ECB:s strävan att styra europeiska banker över övergångsperioden till en grönare ekonomi. I testet deltog allt som allt 104 banker. Det visade sig att 60 procent av bankerna inte än systematiskt gör egna klimatrisktester och att de flesta banker inte heller inkluderar klimatriskerna i kreditriskmodeller. Bara en femtedel av bankerna berättade att de vid utlåningen fäster vikt vid eventuella klimatrisker. För närvarande får banker alltjämt två tredjedelar av sina inkomster i anknytning till företagskunder från koldominerade branscher.
Stresstestet gav värdefull information åt både banker och tillsynsmyndigheter. Syftet var att utreda sårbarhetsfaktorer i anknytning till klimatrisker, god praxis och utmaningar. Testresultaten kommer att beaktas i tillsynsmyndighetens utvärdering, men de hade inte än någon direkt inverkan på bankernas kapitalanvisningar.
Uppgifter från testet hjälper bankerna att förbättra sin egen stresstestpraxis i fråga om klimatrisker och förbereda sig bättre på den gröna övergången, som klimatneutralitet förutsätter. På basis av testet kunde man konstatera att det orsakas minst förluster för banker, om de övergår till grön ekonomi på ett organiserat sätt.
ECB förväntar sig att stresstesterna förbättrar finansieringssystemets förmåga att klara av riskerna i anknytning till klimatförändringen och att bankerna på basis av de på det här sättet erhållna uppgifterna under kommande år utvecklar sina egna metoder för stresstester i anknytning till klimatrisker.
Bankerna utsätts väsentligt för klimat- och miljörisker
Avsikten med den temabedömning som publicerades i november var att kontrollera huruvida bankerna identifierar och förvaltar klimat- och miljörisker i enlighet med ECB:s tillsynsförväntningar. Den granskade också bankernas riskstrategier samt förvaltnings- och riskhanteringsprocesser. I temabedömningen deltog 186 europeiska banker.
På basis av resultaten är de flesta banker eniga om att de i väsentlig grad utsätts för klimat- och miljörisker, såväl på kort som på längre sikt. På många banker är den övergripande förvaltningen av klimat- och miljörisker samt ett klart genomförande alltjämt halvfärdiga. Det har till exempel inte ställts några mål eller risklimiter för klimatrisker. Detta innebär att riskerna inte än kan mätas eller följas upp effektivt. Därtill fortsätter utmaningarna i riskernas konsekvensbedömningar och förutsägbarhet.
Tidsfrister för bankernas uppfyllelse av tillsynsförväntningarna beträffande klimat- och miljörisker
Stresstesternas resultat och de brister som upptäckts i temabedömningen har getts åt banker, och under de kommande åren följs bankernas sätt att råda bot på bristerna upp. Allt som allt uppmanar tillsynsmyndigheten bankerna att fästa mer vikt vid klimatrisker. Banktillsynsmyndigheterna följer med hur bristerna åtgärdas som en del av det kontinuerliga tillsynsarbetet och i översyns- och utvärderingsprocessen. ECB har satt tidsfristen för bankernas uppfyllelse av tillsynsförväntningarna beträffande hanteringen av klimat- och miljörisker till slutet av 2024.