Under 2022 förekom det oförutsedd osäkerhet på marknaden för virtuella valutor. Europeiska tillsynsmyndigheter och Finansinspektionen har många gånger varnat för riskerna i anknytning till virtuella valutor, och tyvärr realiserades många av dessa risker under slutet av året även för finska investerare. I november hamnade FXT, en av branschens största börser för virtuella valutor, i en nedåtgående spiral, som slutade med konkurs. Bakom detta avslöjades häftigt missbruk, och FTX:s grundare anklagas för ett av de största ekonomiska brotten någonsin i USA:s historia. I branschen upptäcktes också flera andra överträdelser.

Virtuella valutor blev en synlig företeelse 2021, och enligt uppgifter från skattemyndigheten gjorde också finländare betydande vinster med dem. Värdet på marknaden för virtuella valutor steg till sitt högsta värde någonsin mot slutet av 2021. Till följd av händelserna på hösten 2022 och upptäckten av flera fall av missbruk minskade det sammanlagda marknadsvärdet till under en tredjedel.

År 2022 var det enskilda investerare och medborgare som i Finland gjorde förluster. I februari 2023 fanns det nio registrerade tillhandahållare av virtuella valutor i Finland. Finansinspektionen håller på att utreda deras eventuella förbindelser med de internationella aktörer som hamnat i svårigheter. Enligt Finansinspektionen uppgifter har etablerade finska aktörer i finanssektorn inte deltagit i marknaden för virtuella valutor eller erbjudit tjänster i anknytning till virtuella valutor.

Behovet att stärka regleringen blev uppenbart 2022

De allvarliga oegentligheter som bevittnades 2022 berättar för sin del om regeringens otillräcklighet och de sårbarheter som en knapphändig regleringen orsakar. Den nuvarande regleringen om tillhandahållare av virtuella valutor baserar sig på EU:s penningtvättsdirektiv och är märkbart mer begränsad än till exempel regleringen av mer traditionell investeringsverksamhet såsom värdepappershandeln på börser eller fondverksamheten. Det finns inga särskilda bestämmelser om investerarskyddet, och informationsskyldigheten gentemot kunderna ligger på en rätt allmän nivå. De uppgifter som fås om virtuella valutor kan därmed vara mycket bristfälliga och subjektiva. Investeraren har också svaga möjligheter att skydda sig i problemsituationer.

Hösten 2020 publicerade Europeiska kommissionen ett förslag till förordning som gäller tjänsteutbudet i anknytning till virtuella valutor. I och med förordningen skulle regleringen gällande tillhandahållare av virtuella valutor blir strängare. Av aktörerna ska bland annat förutsättas bättre investerarinformation, ibruktagandet av besvärsbehandlingsförfarandet och anmälan om intressekonflikter till kunderna. Förordningen gäller också förhindrandet av marknadsmissbruk.

Förordningen har inte än godkänts, men beredningen är nästan klar.

Hur ser framtiden ut?

Det turbulenta året fick många att tänka på virtuella valutors framtid. Representanter för Europeiska centralbanken presenterade som sin åsikt att den populära virtuella valutan bitcoin¹ håller på att i snabb takt blir betydelselös. Enligt ECB gör bitcoins tekniska brister den till ett tvetydigt betalningsmedel och den lämpar sig inte heller som investeringsobjekt, eftersom dess värde enbart baserar sig på spekulering.

Inom den närmaste framtiden kommer virtuella valutor eventuellt att alltjämt locka en del investerare trots riskerna i anknytning till dem. Regleringen måste möta denna utveckling. Teknologin och servicemodeller utvecklas med hisnande fart, och därför måste också regleringen noga följa med branschens utveckling. Samtidigt ska regleringen dock vara tillräckligt teknologineutral och framåtblickande, och den kan inte beredas enbart på basis av den nuvarande marknadssituationen.

På EU-nivån är lagstiftningsprocesserna långsamma. Även om regleringen utvecklas och bedöms regelbundet, måste investerare som är engagerade i virtuella valutor alltjämt vara försiktiga. Det finns skäl för investeraren att förbereda sig på virtuella valutors kraftiga värdefluktuationer, även en stor värdesänkning. En investerare måste kunna tolerera en ytterst osäker värdeutveckling och förbereda sig på eventuella stölder och bedrägerier.

En investerare måste också noga förstå och bedöma de risker som är förknippade med investeringsobjektet. Man ska aldrig investera mera än man har råd att förlora. Det lönar sig också för investeraren att förhålla sig sunt misstänksamt till produkter och tjänster, även om de tillhandahölls av en tjänsteleverantör under tillsyn.

Förteckningen över tjänsteleverantörerna under tillsyn finns alltid på webbsidan av ifrågavarande lands tillsynsmyndighet, och i framtiden kommer det också att finnas ett centraliserat EU-register i vilket man kan kontrollera tillstånden för samtliga europeiska tjänsteleverantörer. Man bör också komma ihåg att vissa virtuella valutors energikonsumtion är rätt stor på grund av till exempel miningsprocessen. Det är bra att inse de eventuella miljökonsekvenserna.

Enligt uppskattningar finns det mer än 20 000 virtuella valutor av olika slag. År 2022 visade att det lönar sig att vara försiktig på marknaden, i synnerhet när de produkter som tillhandahålls verkar vara för bra för att vara sanna.

¹ ECB:s blogg "Bitcoin’s last stand" (30.11.2022).