Corona stängde samhället på våren 2020, vilket betydde att det var viktigt att hålla konsumtionen och ekonomin i gång. Många av de myndighetsåtgärder som vidtagits för att trygga ekonomin har stärkt bankernas förmåga att bevilja krediter och tillåta kunder flexibilitet i låneamorteringar. Detta har en central inverkan på hushållens och företagens möjligheter att fungera.

Bankernas roll har ansetts vara central vid lösandet av den ekonomiska kris som corona orsakat. Därför har det varit viktigt att stödja bankernas förmåga att bevilja krediter och vara flexibla när det förekommer tillfälliga problem i företagens och hushållens förmåga att sköta sina lån. Detta har accentuerats i synnerhet i Finland och andra delar av Europa, där finansieringssystemet är mycket bankcentrerat.

Bankernas utlåningsförmåga stärktes

Finansinspektionens direktion fattar kvartalsvis makrotillsynsbeslut om buffertkraven för banker samt om det hur mycket kunden kan få lån för att köpa en bostad i förhållande till den egna finansieringsandelen eller annan säkerhet (lånetak, maximal belåningsgrad). Syftet med besluten är att dämpa eller stödja utlåningen, dvs. att påverka det hur finansiering förmedlas till marknaden.

I början av coronapandemin, i mars 2020, fattade direktionen ett extra makrotillsynsbeslut om att sänka kreditinstitutens buffertkrav. Detta beslut tillsammans med besluten av andra länders makrotillsynsmyndigheter ökade finska bankers utlåningsförmåga till finska företag och hushåll med uppskattningsvis 30 miljarder euro.

Strukturella makrotillsynsbuffertar har ställts med tanke på problem som kan uppstå med anledning av banksektorns strukturer, såsom banksektorns storlek eller koncentrering. För den finska banksektorn har det inte ställts några kontracykliska makrotillsynsbuffertar, som kan ställas och avvecklas under olika ekonomiska konjunkturer. I de mycket exceptionella förhållanden som coronapandemin orsakade var det ändamålsenligt att sänka de strukturella buffertarna så att kreditinstitutens förmåga att bevilja krediter i synnerhet till företagssektorn inte skulle försvagas.

I juni 2020 beslutade Finansinspektionens direktion att återställa den maximala belåningsgraden för bolån till grundnivån, dvs. 90 procent, för andra än köpare av första bostad. Med beslutet stöddes bostadsmarknadens funktion och förmedlingen av finansiering till realekonomin.

Snabba beslut om flexibilitet

Europeiska centralbanken (ECB), som är tillsynsmyndigheten för de viktigaste bankerna i euroområdet, beslutade att ge banker möjlighet till större flexibilitet i fråga om buffert- och likviditetskraven. Beslutet fattades snabbt när pandemin började och ekonomier stängde sig.

Syftet med kapital- och likviditetsbuffertar är att hjälpa bankerna att komma igenom sådana stressituationer som till exempel coronapandemin. Den europeiska banksektorn har stärkt kapitalbuffertar betydligt efter den globala finanskrisen. Därför var det möjligt för ECB att låta banker tillfälligt underskrida buffert- och likviditetskraven. Dessutom tilläts banker täcka det prövningsberoende Pillar 2-buffertkravet även med andra egna tillgångar än kärnkapital.

Finansinspektionen fattade motsvarande beslut för de banker som den övervakar inom ramen för den finska lagstiftningen.

Det är viktigt att lättnaderna till kapitalkraven kanaliseras till stödjandet av realekonomin. För att säkerställa att detta syfte nås gav ECB banker under dess direkta tillsyn en rekommendation att tillfälligt avstå från dividendutdelningen. Rekommendationen gavs i mars och förnyades i juli. Rekommendationen förlängdes ytterligare i december genom att rekommendera banker att de skulle vara ytterst försiktiga när det gäller dividendutdelningen ända till hösten 2021.

Finansinspektionen gav en motsvarande rekommendation till bankerna under dess egen tillsyn. Enligt tillsynsmyndigheten är det viktigt att bibehålla finska bankers starka kapitaltäckning och följa gemensamma europeiska riktlinjer.¹

Bankernas rapportering lättades

Bankernas rapportering lättades eller det gavs mera tid att lämna in rapporter. Europeiska myndigheter flyttade sådana stresstester som förutsätter betydande resurser av banker och myndigheter framåt med ett år. För att få en uppdaterad lägesbild övervakade Finansinspektionen och ECB bankernas kapitaltäckning och likviditet samt företagsfinansieringens risker på ett effektiverat sätt när pandemin hade trappats upp.

Europeiska kommissionen tidigarelade regleringen som underlättar belåningen av små och medelstora företag och infrastrukturer med ett år och gjorde andra ändringar i regleringen som syftar till att lindra coronapandemins effekter.

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten Esma publicerade i mars ett ställningstagande om sättet att kalkylera förväntade kreditförluster i den exceptionella situation som pandemin orsakat. Syftet var att underlätta bankernas ekonomiska rapportering. I ställningstagandet gavs råd om bedömningen av den betydande ökningen av kreditrisken och de förväntade kreditförlusterna i IFRS-bokslutsrapporteringen. Med enhetlig rapportering förbättras investerarnas och andra aktörers möjligheter att jämföra banker och bedöma bankernas ekonomiska situation.

Kapitaltäckning som långsiktigt mål

Det gånga året var exceptionellt och krävde av tillsynsmyndigheten ett helt nytt sätt att se på tillsynen. I en normalsituation koncentrerar sig tillsynsmyndigheten främst på att säkerställa bankernas kapitaltäckning och likviditet samt iakttagandet av kraven gällande dem. I den situation som orsakades av corona var man dock tvungen att bedöma möjligheterna att utnyttja de insamlade kapitalbuffertarna, tillfälligt lätta buffertkraven och också godkänna att de underskrids på ett behärskat sätt.

De banker som är verksamma i Finland var lönsamma och solida vid coronapandemins utbrott, vilket gjorde det möjligt att öka flexibiliteten. Genom att se till att flexibiliteten kanaliserades till att stödja ekonomin och genom att till exempel rekommendera att bankerna skulle avstå från utdelningen ville tillsynsmyndigheten försäkra sig om att bankernas kapitaltäckning hålls på en god nivå.

Kapitaltäckningen av banker som är verksamma i Finland är europeiskt sett hög och oreglerade krediter ligger på en låg nivå, medan finska hushåll har mera skulder än europeiska hushåll i genomsnitt. Det är viktigt för banker att trygga låntagarens betalningsförmåga och noga överväga beviljandet av i synnerhet långa lån för att hindra de enskilda hushållens överskuldsättning.

Bankernas ökade flexibilitet har tillfälligt gjort det lättare för gäldenärerna att sköta sina skulder. Den offentliga sektorn har erbjudit stödfinansiering för företag och konkurslagstiftningen har ändrats tillfälligt. Även om det i Finland inte förekommer sådana lånemoratorier som används i bred utsträckning i andra delar av Europa, dvs. allmänna amorteringsfria perioder som gäller en stor grupp, är situationen för bankernas kunder inte helt lätt att bedöma när stödåtgärderna tar slut. De amorteringsfria perioder som beviljats kunder, det offentliga stödet samt det osäkra kassaflödet gör det svårare att bedöma kreditrisken, viket ökar osäkerheten i bedömningarna om pandemins kommande effekter på banksektorn.

Det är tillsynsmyndighetens uppgift att för sin del se till att den finska banksektorn fortsättningsvis är solid och bibehåller sin betydande roll som förmedlare av finansiering och penningtrafik.

¹ I början av 2021 beslutade två finska banker dock att dela ut dividender vars belopp överskred kriterierna för försiktig vinstutdelning enligt den icke-bindande rekommendationen.