Kryptotillgångar blev en synlig företeelse 2021. De var det tema om vilket det frågades mest i Finansinspektionens Innovation HelpDesk under förra året, och det växande intresset för kryptotillgångar har också synts på Finansinspektionen i behandlingen av nya serviceleverantörers registreringsansökningar.

En faktor bakom det ökade intresset är värdestegringen av kryptotillgångarnas¹ bäst kända representant, den virtuella valutan² bitcoin, som steg till rubrikerna i början av 2021. Det är typiskt för virtuella valutor att de inte har emitterats eller garanterats av centralbanker, och de har inte heller samma juridiska ställning som valuta eller pengar. Tillhandahållandet av virtuella valutor, och i bredare perspektiv kryptotillgångar, är digital affärsverksamhet, vilket gör det lätt att överföra och utvidga dem från ett område till ett annat.

Regleringen baserar sig för närvarande på EU:s penningtvättsdirektiv

I dagens läge gäller den finska regleringen framför allt tjänsterna i anknytning till virtuella valutor. Regleringen baserar sig långt på EU:s penningtvättsdirektiv och är för närvarande betydligt snävare än till exempel regleringen av investeringstjänster och investeringsverksamheten.

Den nuvarande regleringen har som syfte att göra det lättare att upptäcka misstänksamma händelser och funktioner. I praktiken betyder detta att en serviceleverantör ska spara personuppgifter och kontonummer av transaktionens parter. Innan en transaktion genomförs ska serviceleverantörer också kolla om dessa uppgifter har erhållits gällande avsändaren.

I Finland krävs myndighetens godkännande för utgivning av virtuella valutor

I Finland förutsätter utgivning av virtuella valutor godkännande av myndigheten i motsats till många andra europeiska länder. Enligt lagen om tillhandahållare av virtuella valutor får aktörer tillhandahålla tjänster i anslutning till virtuella valutor i Finland endast om de är registrerade som tillhandahållare av virtuella valutor. I och med lagens ikraftträdande blev tillhandahållarnas verksamhet och konkurrensförutsättningar jämlikare med andra aktörer i finanssektorn som är underställda tillsyn. Finansinspektionen behandlar registreringsanmälningar som sänts in av tillhandahållare av virtuella valutor och följer med lagens iakttagande. Vid utgången av 2021 fanns det sex registrerade tillhandahållare av virtuella valutor i Finland.

Regleringen av tjänster i anslutning till virtuella valutor är dock först i början av sin utveckling. Syftet med den nationella lagen, som trädde i kraft 2019, har framför allt varit bekämpningen av penningtvätt och mekanismerna i anslutning till den.

En förordning om marknader för kryptotillgångar under beredning inom EU

Inom EU bereds en förordning om marknader för kryptotillgångar för att förbättra investerarskyddet. Som begrepp omfattar kryptotillgångar också virtuella valutor. Det är meningen att enhetliga och strama åt kraven på tjänsteleverantörer inom EES. Det kommande EU-paketet koncentrerar sig mera på själva anordnandet av verksamheten, investerarskyddet och investerarinformation. Paketet klarlägger verksamheten av de företag som är verksamma i branschen och spelreglerna.

Lagutkastet tar bland annat ställning till säkrandet av bästa möjliga resultat för kunden, undvikandet av intressekonflikter och ingripandet i problemen med insiderinformation. Därtill tar man ställning till minimikapitalkraven, hanteringen av IT-risker och den information som investerarna ges om kryptotillgångar. Till utkastet till förordning ansluter sig också ett centraliserat EU-register över tillhandahållare av kryptotillgångar och tjänster i anknytning till dem: konsumenternas ställning blir bättre när informationen om alla nya kryptotillgångar som har anmälts och alla serviceleverantörer som har godkänts inom EES finns på en och samma plats. I och med förordningen kommer också bestämmelserna om marknadsmissbruk att till tillämpliga delar gälla dessa aktörer.

Det förhandlas för närvarande om förordningens detaljer och inga slutliga beslut om dess innehåll har fattats än.

Olovlig reklam och svindleri

I Finland får tjänster i anknytning till virtuella valutor bara tillhandahållas av aktörer som är registrerade här. År 2021 tog Finansinspektionen ställning till olovlig reklam för virtuella valutor i Finland och publicerade ett pressmeddelande om frågan. Medierna tog upp ämnet, och det har förts en livlig diskussion om såväl virtuella valutor som kryptotillgångar i bredare mening även i sociala medier, framför allt Twitter.

Medierna har berättat om fall där folk som investerat i kryptotillgångar fort blivit rika. Oberoende av vilka kryptotillgångar man väljer, måste man dock förbereda sig på att deras värde kan sjunka brant. Det förknippas också en uttrycklig cyberrisk med dem, eftersom kryptotillgångar bara existerar i digital form och datasäkerhetskraven om till exempel deras lagring eller överföring är inte enhetliga mellan olika länder. Alla kryptotillgångar kan inte heller lätt växlas till pengar.

Det förekommer också ett växande antal svindlerier i anknytning till kryptotillgångar, även om många av dessa fall inte kommer fram i offentligheten. I många fall har en konsument lockats att investera i kryptotillgångar, medan syftet med svindleriet i verkligheten har varit att fiska nätbankskoder.

Innan man investerar i kryptotillgångar, till exempel virtuella valutor, finns det skäl att iaktta försiktighet och bara investera genom lovliga aktörer: när det gäller tillhandahållare av virtuella valutor är det möjligt och rekommendabelt att till exempel kontrollera i förväg att tjänsteleverantören finns antingen i Finansinspektionens eller något annat lands förteckning över registrerade tjänsteleverantörer och å andra sidan att den inte finns på tillsynsmyndigheternas varningslista. Skyddet för de som investerar i kryptotillgångar förbättras dock väsentligt först genom strängare och mer enhetlig europeisk reglering om kryptotillgångar.

Trots den mediauppmärksamhet som kryptotillgångar fått är deras systemiska betydelse alltjämt ganska liten. De etablerade finska aktörerna i finanssektorn har inte gått in på marknaden för investeringar i virtuella valutor eller kryptotillgångar eller tillhandahållit tjänster i anknytning till virtuella valutor. De största riskerna gäller individer i synnerhet i situationer i vilka man inte i tillräcklig grad har kunnat bedöma riskerna med investeringar i virtuella valutor.

¹ Kryptotillgångar har ingen officiell definition, men som begrepp omfattar de virtuella valutor. Gemensamt för dem är utnyttjandet av kryptografi.
² En virtuell valuta är ett värde i digital form som inte getts ut av en centralbank eller någon annan myndighet och som inte utgör ett lagligt betalningsmedel, som en person kan använda som betalningsinstrument och som kan överföras, lagras och växlas elektroniskt.