Finansinspektionen genomförde tematiska bedömningar av banker under dess direkta tillsyn och aktörer inom försäkringssektorn under 2023. Bedömningarna fokuserade på nuläget inom hanteringen av klimat- och miljörisker samt på klimatriskexponeringar. För bägge sektorerna är det viktigt att både aktörerna och tillsynsmyndigheten är väl insatta i hurdana konsekvenser klimatrisker har för aktörerna och hur dessa risker hanteras.

Klimatrelaterade risker indelas vanligen i fysiska risker och omställningsrisker. Fysiska risker omfattar negativa konsekvenser till följd av klimatuppvärmningen, till exempel översvämningar, stormar och föränderliga naturförhållanden. Omställningsrisker orsakas däremot av omvärldsförändringar vid omställningen till en mer koldioxidsnål ekonomi. Dessa kan gälla till exempel politiskt beslutsfattande och reglering samt förändringar i marknadsbeteendet.

Betydelsen av klimat- och miljörisker har ökat i bankernas riskhantering

Bankerna ska identifiera och hantera klimatrisker på samma sätt som de identifierar och hanterar andra risker inom. Klimatförändringar och naturförstöring orsakar betydande förändringar som också påverkar det finansiella systemet och den reala ekonomin i Finland samt bankernas lönsamhet och kapitaltäckning. Även mindre banker kan drabbas av konsekvenserna av klimatförändringar och naturförstöring, särskilt om deras verksamhet koncentrerar sig på marknader, sektorer eller geografiska områden som är utsatta för väsentliga fysiska risker och omställningsrisker.

I en tematisk bedömning utreddes nuläget och utvecklingsplanerna för hanteringen av klimat- och miljörisker i sju banker som står direkt under Finansinspektionens tillsyn. Bedömningen baserade sig i tillämpliga delar på Europeiska centralbankens (ECB) tillsynsförväntningar i vägledningen om klimat- och miljörelaterade risker.

Bedömningen fokuserade på fyra delområden inom hanteringen av klimat- och miljörelaterade risker:

• väsentlighetsbedömning
• inverkan på kreditinstitutets affärsmodell och strategi
• inverkan på förvaltningen och riskaptiten samt
• inverkan på riskhanteringen i fråga om olika typer av risker, med betoning på kredit- och affärsrisker samt operativa risker.

Slutsatsen av den tematiska bedömningen var att bankerna fortfarande har stora utvecklingsbehov på alla fyra delområden.

I samband med detta utreddes också i vilken grad bankerna hade offentliggjort uppgifter om klimat- och miljörisker och hanteringen av dem i sin verksamhetsberättelse och hållbarhetsrapportering för 2022. Skillnaderna mellan bankerna var stora och de flesta banker har ännu mycket att göra i samband med detta.

Rapporteringsskyldigheterna i anslutning till klimat- och miljörisker har fastställts i hållbarhetsrapporteringsdirektivets (CSRD) rapporteringsstandarder. Utgående från den tematiska bedömningen har bankerna påbörjat förberedelser för rapporteringen men för en del verkar tidtabellerna vara utmanande.

Utifrån resultaten av den tematiska bedömningen förutsätter Finansinspektionen att banker under dess direkta tillsyn upprättar en heltäckande väsentlighetsbedömning och -plan för att utveckla hanteringen av klimat- och miljörisker. Det är viktigt att bankerna identifierar och förbereder sig för konsekvenserna av ökande klimat- och miljörisker i sin riskhantering.

På försäkringssektorn har ändringar i regleringen integrerat hållbarhetsriskerna i tillsynen av investeringsverksamheten

Osäkerheten i samband med klimatförändringar innebär högre risker för investerare. Kartläggning och analys av dessa risker är inte enkelt. Prisökningen på utsläppsrätter, förändringarna i de ekonomiska strukturerna och den kraftiga fluktuationen i energipriserna skapar både hot och möjligheter. Å andra sidan medför ett eventuellt misslyckande eller en fördröjning i den gröna omställningen också risker. Särskilt långsiktiga investerare, som omfattar försäkrings- och pensionsbolag, är tvungna att bedöma också en eventuell realisering av fysiska risker som klimatförändringarna orsakar samt deras påföljder.

Bedömningen av finländska försäkringsanstalters investeringstillgångar fokuserade endast på de omställningsrisker som klimatförändringarna orsakar. Omställningsrisker är enklare att bedöma än fysiska risker på grund av rätlinjigare analysmetoder och bättre tillgång till data, men metodologins pålitlighet och prognosförmåga är visserligen svagare. Omställningsriskerna har större betydelse för Finland än de fysiska riskernas, därför var valet motiverat.

Analysens metodologi baserar sig på Battistons¹ analys. Tillsammans med sitt forskarteam upptäckte han att direkta och indirekta exponeringar mot ekonomiska sektorer som är väsentliga med tanke på klimatpolitiken utgjorde en betydande del av investeringar inom den finansiella sektorn, särskilt när det gäller fond- och pensionsbolag. Dessa sektorer har en exceptionellt stor exponering mot klimatrelaterade omställningsrisker.

Hållbarhetsbaserade investeringsmetoder och investeringsformer är fortfarande under utveckling. Än så länge finns det inga exakta definitioner. I regel kan emellertid konstateras att användningen av hållbarhetsinformation är beroende av investeringsverksamhetens mål.

De viktigaste observationerna i analysen var att vid granskningen av de klimatrelaterade omställningsriskerna var både de sektor- och bolagsspecifika skillnaderna betydande. Dessutom avvek särskilt liv- och skadeförsäkringsbolagens investeringsstrategier och viktiga riskkällor i hög grad från varandra på bolagsnivå. Det är bra att komma ihåg detta vid jämförelsen av enskilda bolag. Finansinspektionen utnyttjar resultaten av den tematiska bedömningen i inriktningen av tillsynen av hållbarhetsrisker.

EU-omfattande klimatrisktester under 2024

Europeiska kommissionen har bett de europeiska tillsynsmyndigheterna att genomföra klimatrisktester av den finansiella sektorn i samarbete med ECB och Europeiska systemrisknämnden (ESRB). I testerna bedöms den finansiella sektorns förmåga att anpassa sig till klimatmålen. Effekterna av två ofördelaktiga scenarier granskas mot smittorisker och sekundära effekter.² Testerna genomförs 2024 och rapporten ges ut i början av 2025.

¹ A climate stress-test of the financial system. Stefano Battiston, Antoine Mandel, Irene Monasterolo, Franziska Schütze and Gabriele Visentin (2017).
² EBA: One-off Fit-for-55 climate risk scenario analysis, https://www.eba.europa.eu/legacy/risk-analysis-and-data/climate-risk-stress-testing-eu-banks/one-fit-55-climate-risk-scenario.