Till följd av den exceptionella situation som coronapandemin ledde till omprioriterade Finansinspektionen sina uppgifter enligt verksamhetsplanen 2020. Uppgiftshelheterna grupperades om till tre grupper: uppgifter som är kritiska med tanke på tillsynsarbetet, uppgifter som är skönsmässiga med tanke på tillsynsarbetet och som vid behov kan skjutas upp och uppgifter som planeras om eller flyttas till 2021.

• Uppgifter som är kritiska med tanke på tillsynsarbetet
  • Tillräckligt tryggande av den kontinuerliga tillsynen på den nivå som situationen förutsätter (inklusive ansökningsärenden), kritiska tillsynsuppgifter som beror på situationen med anledning av coronapandemin och andra kritiska tillsynsuppgifter, analysarbetet av tillsynsobjektens betydande risker, sanktioneringen av allvarliga försummelser och förbrytelser samt utvecklingen av den egna verksamheten på det sättet som undantagstillståndet kräver.
• Uppgifter som är skönsmässiga med tanke på tillsynsarbetet och som vid behov skjuts upp
  
  • Vissa strategiska utvecklingsprojekt såsom övervakningen av den alltmer digitala finanssektorn, integreringen av klimatförändringen i tillsynen och fastställandet av miniminivån för tillsynen, ECB-¹ och ESA-arbetsgruppsarbetet, kartläggningar och andra utredningar samt icke-brådskande mål i anslutning till utvecklingen av verksamheten.
• Uppgifter som planeras om eller överförs till 2021
  • Inspektions-, temabedömnings- och tillsynsmyndighetens bedömningsplaner för 2020 uppdaterades i september. Till 2021 överfördes konsultutredningen om Finansinspektionens effektivitet och allokering av resurser, genomförandet av EBAs² stresstester och nationella LSI-stresstester³ 2020 samt uppdateringen av åtgärdsavgifterna. De uppgifter som har flyttats fram under coronapandemin kommer att vid behov bedömas om i fråga om resurserna och prioriteringen innan de genomförs.

På våren avbröt Finansinspektionen en stor del av inspektionsverksamheten. Detta gjorde det möjligt för tillsynsobjekten och Finansinspektionen att koncentrera sig på att analysera ändringarna och riskerna i finanssektorn till följd av coronapandemin samt vidta åtgärder i anknytning till dem. En del inspektioner fortsatte emellertid genom distansförbindelser. På hösten var antalet inspektioner igen nästan normalt, men alla inspektioner genomfördes virtuellt.

Finansinspektionens strategi för åren 2020–2022 förnyades i slutet av 2019. Strategin lyfter fram tre delområden som är väsentliga med tanke på tillsynen: klimatförändringen, digitaliseringen och bekämpningen av penningtvätt. Strategin framhäver även tillsynsarbetets riskbasering kraftigare än tidigare.

År 2021 kommer Finansinspektionen att fortsätta att bedöma hur försvagningen av den ekonomiska situationen med anledning av coronapandemin kommer att påverka företagen under tillsyn. Tillsynsmyndigheter höjer också krisberedskapen vidare genom att utveckla resolutionsmodellerna och de interna anvisningarna i anknytning till dem samt samarbetsmodeller med andra myndigheter. Tryggandet av verksamhetsberedskapen enligt lag är en del av främjandet av krisberedskapen. Om situationen eventuellt blir sämre, koncentreras resurser till hanteringen av den akuta krisen och annan verksamhet får ge vika.

Banksektorn

Finansinspektionen övervakade effekterna av den ekonomiska chock som coronapandemin orsakade på bankernas kapitaltäcknings-, likviditets- och operativa risker samt delade ut denna information till andra myndigheter. Tillsynsmyndigheten analyserade utvecklingen av bankernas företagsfinansiering i nära samarbete med Finlands Bank och finansministeriet. Finansinspektionen följer med utvecklingen av bankernas kapitaltäcknings-, likviditets- och operativa risker på ett effektiverat sätt och som undantagstillståndet förutsätter.

ECB:s och den nationella tillsynsmyndighetens gemensamma tillsynsgrupper (JST⁴) effektiverade uppföljningen av riskläget för bankerna under ECB:s direkta tillsyn (SI⁵) enligt ECB:s anvisningar. Finansinspektionens banktillsyn analyserade risksituationen av LSI-banker, som är under dess direkta tillsyn, i s.k. coronaprojekt, i vilka man kunde identifiera sådana banker vars risker när det gäller kapitaltäckning eller likviditet var de största. Bankernas likviditetssituation har följts extra noga under coronapandemin. Tillsynsmyndigheten och Finland Bank har i samarbete bedömt utvecklingen av bankernas kreditförluster.

Finansinspektionen genomförde samlade kapitalbedömningar av SI-kreditinstitut och de viktigaste utländska filialerna enligt den tidtabell som satts av ECB och hemstatens tillsynsmyndighet. På hösten inledde Finansinspektionen också två samlade kapitalbedömningar av LSI-banker under dess direkta tillsyn. Dessa blev klara i början av 2021. På sommaren genomfördes en del av bedömningar av bankernas interna modeller, och på hösten kom den mer omfattande inspektionsverksamheten i gång på nytt.

ECB och EBA vidtog specialåtgärder för att upprätthålla bankernas kreditgivningsförmåga i undantagsläget, i synnerhet i början av coronapandemin. ECB och EBA tog i bruk flexibilitet som tillåts av bestämmelserna och gav tillsynsobjekten rekommendationer för att försäkra sig om att flexibiliteten användes för att stödja realekonomin. Finansinspektionen deltog i denna beredning och tillämpade motsvarande principer i sitt eget tillsynsarbete.

Ett viktigt inhemskt regleringsprojekt som är på gång är det s.k. bankpaketet, i vars beredning Finansinspektionen deltog i finansministeriets arbetsgrupp.

Finansinspektionen publicerade i december en utredning om prissättningen av de grundläggande banktjänsterna och tillgången till dem. I utredningen ingick en förfrågning om coronapandemins effekter på utbudet av grundläggande banktjänster och på kundbeteendet. Därtill kartlades bankernas förbättringar i tillgången till och användbarheten av digitala tjänster.

Enligt regeringsprogrammet koncentreras övervakningen av beviljare av snabblån till Finansinspektionen. Ändringens exaktare tidpunkt är alltjämt öppen. I sitt behov av kunnande och resurser förbereder sig Finansinspektionen på att det är möjligt att genomföra ändringen i början av 2022. Dessutom har Finansinspektionen samarbetat med finansministeriet för att lagstiftningen skulle möjliggöra så effektiva verktyg som möjligt för övervakningen av snabbkreditsbeviljare. Som en del av tyglandet av hushållens skuldsättning har Finansinspektionen också deltagit i projektet för ett positivt kreditupplysningsregister, som har letts av justitieministeriet. Syftet med det positiva kreditupplysningsregistret är att möjliggöra en så korrekt, omfattande och användbar bild om individens helhetsskuldsättning som möjligt i kreditgivnings- och ansökningssituationer. Arbetsgruppen under ledning av arbets- och näringsministeriet bereder den eventuella överföringen av ansvaret för tillsynen av Finnvera till Finansinspektionen. Överföringen skulle äga rum tidigast vid årsskiftet 2021–2022. Finansinspektionens behov av kunnande och resurser planeras så att den har beredskap att ta emot tillsynsansvaret.

Försäkringssektorn

Finansinspektionen analyserade solvens- och likviditetsställningen av tillsynsobjekten i försäkringssektorn, dvs. arbetspensions-, skade- och livförsäkringsaktörerna samt arbetslöshetskassorna, samt deras funktionsberedskap extra nog med hjälp att tätare rapportering. I och med den snabba ökningen av antalet ansökningar om inkomstrelaterad dagpenning våren 2020 övergick man i övervakningen av arbetslöshetskassorna till uppföljningen av behandlingstider och andra väsentliga uppgifter varje vecka i fråga om de kassor vars risker i anslutning till funktionsberedskapen bedömdes vara de största.

Finansinspektionen deltog mer än tidigare i Eiopas⁶ arbete på grund av frågor i anslutning till pandemin. Finansinspektionen rapporterade om den finska försäkringsmarknadens situation till Eiopa. Inom Eiopa deltog tillsynsmyndigheten i beredningen av regleringen och dess tolkningar, vars syfte det var att svara på framskridandet av undantagssituationen och dämpa ner dess effekter. Mot slutet av året fortsatte den tätare uppföljningen av tillsynsobjektens situation och tillsynsåtgärder på basis av den.

De inspektionen som hade avbrutits under första hälften av året fortsatte virtuellt, men inga nya inspektioner inleddes. Compliance-temabedömningen slutfördes.

Antalet ansökningar om omorganiseringen av försäkringsbolagens och kassornas verksamhet ökade under året. Försäkringsgrupperingar har organiserat och klarlagt sina interna ägandestrukturer. Finansinspektionen beviljade ett verksamhetstillstånd åt två nya skadeförsäkringsbolag: Ålands Försäkringar Ab och Finlands Ömsesidiga Patientförsäkringsbolag. Dessutom förvärvades majoritetsandelen av en betydande skadeförsäkringsgrupp som är verksam i Storbritannien och Gibraltar till finsk ägo. Finansinspektionen förordnade ett ombud för Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo i december.

Under året publicerade Finansinspektionen mer än trettio tillsynsmeddelanden, som gällde bland annat solvensställningen och dess uppföljning (ORSA⁷), vinstutdelningsrekommendationer, rapportering, utläggande på entreprenad som är tillåtet inom försäkringssektorn och erbjudande av försäkringar samt allmänna tillsynsiakttagelser.

Lagstiftningsinitiativ som Finansinspektionen under tidigare år lämnat i anslutning till arbetspensionssektorns kunnandekrav och försäkringsbranschens sanktionsmöjligheter främjades vid sidan av projekt som anslöt sig till undantagssituationen. Deras betydelse som stöd för genomförandet av tillsynen accentueras i den situation som coronapandemin har skapat.

Makrotillsyn

Finansinspektionens direktion beslutade i mars att lätta bankernas strukturella makrotillsynsbuffertar med en procentenhet genom att slopa systemriskbufferten och lätta OP Gruppens O-SII-krav⁸. Dessutom återställde direktionen i slutet av juni lånetaket för bolån till grundnivån 90 procent för andra än köpare av första bostad.

Enligt bedömningarna ökade direktionens beslut om strukturella makrotillsynsbuffertar samt andra länders makrotillsynsmyndigheters beslut finska bankers utlåningskapacitet till finska företag och hushåll med uppskattningsvis 30 miljarder euro. Strukturella makrotillsynsbuffertar har i första hand ställts med tanke på banksektorns allvarliga problem i krissituationer.

Genom återställandet av den maximala belåningsgraden stödde man bostadsmarknadens funktion och nationalekonomin i den akuta krisen. På grund av hushållens stora skuldsättning och den exceptionella osäkerhet som pandemin medförde framhävde Finansinspektionens direktion betydelsen av den noggranna bedömningen av låntagarnas betalningsförmåga.

Finansinspektionen förberedde också genomförandet av bestämmelserna om makrotillsynsverktyg på basis av det nya kreditinstitutsdirektivet. Det var meningen att detta så kallade bankpaket träder i kraft början av 2021. Finansinspektionen var med i justitieministeriets projekt för ett positivt kreditupplysningsregister. Syftet med det positiva kreditupplysningsregistret är att möjliggöra en så korrekt, omfattande och användbar bild som möjligt om individens helhetsskuldsättning med tanke på kreditgivnings- och ansökningssituationer. Enligt de senaste uppskattningarna skulle det positiva kreditupplysningsregistret vara i bruk våren 2024.

Värdepapperssektorn

Finansinspektionen intensifierade samarbetet och informationsutbytet med Esma⁹ och nationella myndigheter med anledning av coronapandemin och den marknadsvolatilitet som den orsakar. Tillsynsmyndigheten deltog under året också i avgörandet av tolkningsfrågor i anknytning till Brexit. Frågorna gällde bl.a. fortsättningen av serviceutbudet. I synnerhet frågor som gäller ömsesidigt erkännande och samarbetsprotokoll avgjordes i huvudsak fram till slutet av året.

På grund av de starka och snabba ändringar som på grund av pandemin skedde på marknaden ändrade Finansinspektionen tyngdpunkterna i marknadstillsynen. Tillsynsmyndigheten effektiverade övervakningen av verksamheten inom marknadens betydande infrastruktur, börsen och värdepapperscentralen, samt följde med de noterade bolagens informationsförmedling och bokslutsrapportering om pandemins inverkan noggrannare än vanligt. Företagens behov av finansiering syntes bland annat i ökningen av antalet emissioner som grundar sig på företrädesrätt. Prospektkontrollerna koncentrerades på information som presenterar coronapandemins effekter. Finansinspektionen bedömde behovet att begränsa blankning. På grund av detta uppföljdes och analyserades penninginstrumentens kursändringar och utvecklingen av blankningspositioner särskilt noga under första hälften av året. Dessutom följde tillsynsmyndigheten med fondernas likviditetsförvaltning och användningen av likviditetsförvaltningsverktyg samt värderingspraxis oftare än vanligt. Om användningen av likviditetsförvaltningsverktyg i finska öppna investeringsfonder och alternativa investeringsfonder rapporterades varje vecka också till Esma ända till slutet av året.

Tillsynsmyndigheten slutförde två temabedömningar om tillhandahållandet av investeringstjänster: processer för godkännande av investeringstjänster och produkter samt bedömning av ändamålsenligheten. Dessutom blev iakttagelserna i den Esma-initierade, sameuropeiska temabedömningen om investeringsfondernas likviditetsförvaltning färdiga enligt tidtabellen. På grund av de marknadsstörningar som riktades till fondsektorn genomförde Finansinspektionen också på basis av en rekommendation av ESRB ett annat Esma-initierat tillsynsprojekt om ränte- och fastighetsfonders likviditetsförvaltning och värdering. Även en kartläggning av algoritmisk handel blev klar i slutet av året. Finansinspektionen offentliggjorde iakttagelserna från en temabedömning om informationsskyldigheten av investeringsbaserad gräsrotsfinansiering i början av januari 2021. IFRS-tillsynens¹⁰ temabedömning ändrades helt till såväl sitt innehåll som sin allokering på grund av coronasituationen så att bolag med en särskilt dålig ekonomisk ställning valdes som föremål för tillsynen.

Övervakning av digitaliseringsutvecklingen

Finansinspektionen kartlägger med en förfrågning hur tillsynsobjekten har utnyttjat digitalisering samt riskhanteringen i anknytning till digitalisering. Eftersom det gjordes omprioriteringar med anledning av coronapandemin, flyttades den här förfrågningen till första hälften av 2021.

Förberedelser inför störningar

I projektet för förberedelser inför störningar var verksamhetsårets mål att kartlägga nuläget. Sedan var det meningen att på basis av detta planera en uppdatering av anvisningarna och verksamhetsmodellerna för åren 2021–2022. Med anledning av coronapandemin inleddes uppdateringen av planerna för förberedelser inför störningar dock redan under berättelseåret.

Anvisningarna om bankernas resolution uppdaterades och bearbetades i enlighet med de krav som den ekonomiska krisen med anledning av corona ställer. Verksamhetsanvisningarna för aktörer i försäkringssektorn uppdaterades på basis av regleringen med tanke på allvarliga solvens-, likviditets- eller verksamhetsberedskapsproblem. Värdepapperssektorn beredde sig på eventuella störningar i tillsynsobjektens verksamhet genom att uppdatera interna verksamhetsanvisningar som gäller avbrott i verksamheten. Tillsynsmyndigheten har beredskap att lösa auktoriserade penninginstituts problemsituationer samt att vid behov använda makrotillsynsinstrument.

Klimatförändringen och tillsyn

Projektet framskred nästan enligt tidtabellen, och de centrala mål som ställdes på det uppnåddes trots ändringarna i prioriteter med anledning av coronapandemin.

Europeiska tillsynsmyndigheter (ESA) fortsatte med det internationella lagstiftningsarbetet på den finansiella tjänstesektorn under hela året. Inom sektorn finns ett klart behov av sameuropeisk tolkning av regleringen. Finansinspektionen var med och påverkade EU-regleringen om de noterade bolagens icke-finansiella information och i utvecklingen av tillsynen över denna information genom Esma samt presenterade regleringen och förändringar i anslutning till den för tillsynsobjekten och andra intressenter på flera webbinarier.

Arbetet för att inkludera riskerna i anknytning till klimatförändringen i olika tillsynsramar samt inledandet av tillsynen över den icke-finansiella informationen kommer att fortsätta 2021. Det publicerades en serie av bloggar om klimatförändringen och hållbar finansiering.

Övervakning av bekämpningen av penningtvätt

Övervakningen av bekämpningen av penningtvätt organiserades om till en egen byrå 2019 och blev ett av Finansinspektionens strategiska tyngdpunktsområden 2020. Övervakningen av bekämpningen av penningtvätt framskred i huvudsak enligt planerna, även om arbetet inte än har nått målläget.

Finansinspektionen utarbetade 2020 en riskbedömning i vilken branscher har uppdelats en riskkategori. Dessutom publicerade tillsynsmyndigheten branschvisa riskbedömningar gällande tillhandahållare av betalningstjänster och livförsäkringssektorn.

På grund av coronavirussituationen avbröts inspektionerna hos företag under tillsyn. Inspektionerna fortsatte till lämpliga delar med distanslösningar som möjliggörs av digitaliseringen.

Det hölls regelbundet möten för den kontinuerliga tillsynen med nordiska och baltiska tillsynsmyndigheter. De första samarbetsavtalen om principerna och ansvaren för det praktiska arbetet över viktiga gränsöverskridande kreditinstitut undertecknades.

Byrån för bekämpning av penningtvätt utvecklade inspektionsverksamheten genom att omorganisera inspektionsteamet för penningtvätt. EBA och Europarådet gjorde mot slutet av 2020 sina egna bedömningar om bekämpningen av penningtvätt i Finland. I sin bedömning koncentrerade sig EBA på Finansinspektionens verksamhet vid övervakningen av bekämpningen av penningtvätt och gav rekommendationer om t.ex. fördjupandet av det riskbaserade verksamhetssättet, anvisningarna till företagen under tillsyn samt om utvecklingen av Finansinspektionens interna, nationella och internationella samarbete och processer. Europarådet bedömde genomförandet av det fjärde penningtvättsdirektivet i Finland som helhet. I skrivande stund var rapporten inte än färdig.

¹ EKP = ECB = Europeiska centralbanken.
² EBA = European Banking Authority, Europeiska bankmyndigheten.
³ LSI = Less Significant Institution, bank under ECB:s indirekta tillsyn.
⁴ JST = Joint Supervisory Team, gemensam tillsynsgrupp.
⁵ SI = Significant Institution, bank under ECB:s direkta tillsyn.
⁶ Eiopa = European Insurance and Occupational Pensions Authority, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.
⁷ ORSA = Own Risk and Solvency Assessment.
⁸ O-SII = Other Systemically Important Institutions.
⁹ Esma = European Securities and Markets Authority, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. 
¹⁰ IFRS = International Financial Reporting Standards.