Europeiska unionens bankreglering för att slutföra Basel-rekommendationer under beredning

Kommitténs krav 2010 riktades framför allt till den allmänna nivån på kapitalkraven samt till kapitalbasen och dess kvalitet. Förnyelserna 2017 gäller framför allt beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp.

De uppdaterade standarder som getts ut av Baselkommittén för banktillsyn kommer att genomföras i Europa genom enhetlig EU-lagstiftning. Europeiska kommissionen håller på att bereda sitt förslag i anslutning till genomförandet i syfte att ändra den gällande kapitaltäckningsregleringen². Det är meningen att den europeiska lagstiftningen ska bli så enhetlig med standarderna för Baselkommittén för banktillsyn som möjligt. Det finns dock sådana specialdrag förknippade med den europeiska bankverksamheten med anledning av vilka det kan vara motiverat att till vissa delar avvika från kommitténs rekommendationer. Bland annat Europeiska bankmyndigheten har gett kommissionen sin rekommendation om hur standarderna för Baselkommittén för banktillsyn borde genomföras i Europa.

Basel III-reformerna ökar schablonmetodernas riskbasering och begränsar de kapitalfördelar som fås genom interna modeller

Enligt flera utredningar finns det betydande spridning mellan bankernas riskvägda exponeringsbelopp, som inte enbart kan förklaras med skillnaderna mellan bankernas riskprofiler. Dessutom har bankernas kapitalkrav lindrats betydligt med interna modeller jämfört med schablonmetoder.

Basel III-reformerna ökar till exempel riskbaseringen av företags-, instituts- och hushållsexponeringar gällande schablonmetoden för kreditrisken samt kapitalkraven för aktieexponeringar. I synnerhet riskdefinitionen av exponeringar mot företag och institut utan kreditvärdering samt exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastighet eller kommersiella fastigheter specificeras.

Reformerna gällande kreditrisker enligt intern riskklassificering begränsar möjligheten att använda interna modeller samt de tillåtna värdena för modellernas centrala parametrar. Även schablonmetoden för marknadsrisken blir mer riskbaserad och godkännandet och mätningen av interna modeller specificeras. Dessutom specificeras begreppet handelslager så att det ska vara möjligt att begränsa överföringen av balansposter mellan handelslagret och icke-handelslagret i syftet att minska kapitalkraven.

Vid beräknande av kapitalkravet på den operativa risken tillämpas en schablonmetoden som ersätter alla de nuvarande beräkningsmetoderna av kapitalkravet på den operativa risken. Den förnyade metoden är mer riskbaserad än den nuvarande schablonmetoden. Den förenklar beräkningsramen för kapitalkravet på operativa risker, vilket för sin del förbättrar jämförbarheten av den operativa riskens riskvägda exponeringsbelopp.

Utöver operativa risker kommer man även att avstå från möjligheten att använda interna modeller när det gäller en kreditvärdighetsjusteringsrisk (CVA-risk).

Även med tanke på det globala finansieringssystemet kommer kravet på systemviktiga bankers bruttosoliditetsgrad att stramas åt genom att ställa en extra bruttosoliditetsgrad på dem.

Basel III-reformernas inverkan och ikraftträdande

Den i praktiken viktigaste reformen är den golvregel för riskvägda exponeringsbeloppen som ställs för banker som tillämpar interna modeller. Gränsen inskränker de kapitalfördelar som kan uppnås med interna modeller. Totala riskvägda exponeringsbelopp som tillämpas i kapitaltäckningskalkylerna ska vara minst 72,5 procent av de totala riskvägda exponeringsbelopp som skulle fås genom att tillämpa schablonmetoder enligt Basel III-reformerna.

Enligt konsekvensbedömningar har de reformer som Baselkommittén för banktillsyn har genomfört klart större inverkan på europeiska banker än globalt sett i genomsnitt. Kraftigast påverkas banker som använder interna modeller och som med interna modeller kan lindra sina kapitalkrav betydligt i förhållande till schablonmetoder. Interna modeller används mer än i genomsnitt till exempel i Belgien, Nederländerna och Norden.

Enligt uppskattningar kommer reformen att sänka den finska banksektorns kapitaltäckningssiffror betydligt. Inverkan på bankernas kapitalkrav som helhet fastställs framför allt enligt det hur olika kapitalkrav beaktas vid kalkyleringen av golvregeln för riskvägda exponeringsbelopp, som begränsar kapitalfördelarna i de interna modellerna. Bufferten på en kapitalbas som överskrider kapitalkraven skulle sjunka betydligt om golvregeln tillämpades på alla kapitalkrav enligt EU-lagstiftningen. Då skulle kapitaltäckningsramen bli mindre riskbaserad, eftersom de interna modellernas inverkan på bankernas kapitaltäckningssituation skulle sjunka.

Tillämpandet av golvregeln på alla kapitalkrav inom EU-lagstiftningen skulle inte överensstämma med standarderna för Baselkommittén för banktillsyn. Enligt standarderna borde golvregeln bara tillämpas på minimikravet på kapital (krav enligt den så kallade första pelaren), på buffertkravet på kapitalkonserveringsbufferten och den kontracykliska bufferten samt buffertkravet på andra systemviktiga institut och globalt systemviktiga institut (s.k. OSII- och GSII-krav).

I samband med implementeringen av Basel III-reformerna borde man se till att inte alltför mycket minska kapitaltäckningsramens känslighet för risker. I praktiken kunde man försöka bevara riskkänsligheten till exempel så att de riskvägda exponeringsbeloppens golvregel inte skulle beaktas vid kalkyleringen av kapitalkrav som inte ingick i det ursprungliga Basel-regelverket (systemriskbuffert, buffertkrav enligt prövning, dvs. kraven enligt den andra pelaren). Ett annat alternativ kunde vara att delvis kompensera ökningen i kapitalkraven med anledning av golvregeln för riskvägda exponeringsbelopp till exempel genom att sänka kraven enligt andra pelaren eller makrotillsynskraven. Bedömningen av det andra alternativets genomförbarhet förutsätter en konsekvensanalys.

Standarderna för de Basel III-reformer som Baselkommittén för banktillsyn har introducerat träder i kraft den 1 januari 2022. Golvregeln för de riskviktade posterna introduceras stegvis under en övergångsperiod på fem år. Europeiska kommissionen kommer att lämna sitt förslag till ny EU-lagstiftning under innevarande år. Tidpunkten då de bindande bestämmelserna träder i kraft beror dock på hur snabbt EU:s medlemsländer och Europeiska parlamentet kan komma överens om deras innehåll.

¹ Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) är ett internationellt samarbetsorgan mellan 28 länders centralbanker och banktillsynsmyndigheter som i sina standarder ger ut rekommendationer i anknytning till tillsynen över internationellt aktiva banker och kapitalkraven gällande dem. Kommitténs standarder utgör ingen bindande lagstiftning men dess medlemmar har åtagit sig att överföra rekommendationerna till sin nationella lagstiftning. I Europa genomförs kommitténs standarder i EU-lagstiftningen, som alla banker ska följa.
² EU:s s.k. kapitalkravsförordning 575/2013 (CRR) och dess uppdatering 2019/876 (CRR2).