Likviditetsfrågor hos fonder
Syftet med fondernas likviditetsförvaltning är att se till att fonden på den i förväg lovade tidpunkten kan betala investerarna de begäranden om inlösen som fonden fått. För att detta ska kunna tryggas måste fondens investeringsstrategi och likviditetsprofilen av dess investeringsobjekt samt fondens inlösningspolicy överensstämma med varandra. I praktiken ska fonder som dagligen betalar inlösningar har mycket likvida investeringsobjekt, till exempel finansiella instrument som är föremål för offentlig handel, medan en fond som till exempel betalar inlösningar kvartalsvis också kan göra investeringar i mindre likvida objekt, till exempel fastigheter. För att trygga och säkra fondens likviditet måste fondförvaltaren göra lämpliga stresstester och simulera hur fondens likviditet kan tryggas även i de mest utmanande marknadssituationerna, till exempel om det samtidigt riktas stora inlösningar till fonden och likviditeten av fondens investeringsobjekt försämras. Fondförvaltarna måste därför på förhand förbereda sig på att löftena till investerarna kan uppfyllas även i de allra mest utmanande marknadssituationerna.
I europeiska fonder förekommer likviditetsproblem
Till följd av Brexit-folkomröstningen 2016 var flera fastighetsfonder i Storbritannien tvungna att tillfälligt avbryta inlösningarna för att trygga den jämlika behandlingen av investerare. Flera fonder som hade investerat i fastigheter och till och med lovat daglig inlösning kunde inte betala de exceptionellt stora inlösningar till investerare vid den utlovade tidpunkten. Bakom de stora inlösningarna låg oron över värdeutvecklingen på fastighetsmarknaden till följd av Brexit-omröstningen. Sommaren 2019 upplevdes det en likviditetsskandal i Storbritannien när inlösningarna i en UCITS-fond1 som förvaltades av Woodford Investment Management avbröts. Senare på hösten likviderades fonden. I Woodfords fall var orsakerna till problemen de alltför stora investeringarna i olikvida icke-listade aktier samt de stora inlösningsbegärandena som riktades till fonden kombinerade med fondens dagliga öppethållning. Även andra enskilda europeiska fonder mötte likviditetsproblem av motsvarande slag 2019.
Myndigheterna bekymrade över fondernas likviditet
De likviditetsproblem som 2019 kunde ses i olika fonder har lett till en växande oro över fondernas likviditet hos såväl värdepapperstillsynsmyndigheter som andra myndigheter i finanssektorn. Finanssektorns likviditetsproblem kunde påverka finanssektorns stabilitet och marknadens funktion på ett bredare sätt. Problemen med fondernas likviditet har väckt global debatt. Såväl FSB (Financial Stability Board) och IOSCO (International Organisation of Securities Commissions) som Europeiska systemrisknämnden (European Systemic Risk Board, ESRB) har tagit upp frågan. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har startat ett sameuropeiskt projekt om likviditetsförvaltningen i UCITS-fonder, i vilket även Finansinspektionen deltar. Dessutom har Esma i anknytning till likviditetsförvaltningen publicerat riktlinjer om närmare krav på fondernas stresstester. Dessa kommer att träda i kraft hösten 2020.
Finansinspektionen upptäckte brister i likviditetsförvaltningen av specialplaceringsfonder som investerar i fastigheter
Under berättelseåret gjorde Finansinspektionen en temabedömning av värderingspraxisen och likviditetsförvaltningen hos specialplaceringsfonder som investerar i fastigheter. Temabedömningen riktade sig till 13 bolag och deras 21 fastighetsfonder. Finska öppna fastighetsfonders kapital och tillgångarna under deras förvaltning har vuxit betydligt under de senaste fem åren, och under berättelseåret hade finska hushåll en andel av cirka 65 procent av det kapital som har investerats i dessa fonder. Sammanlagt hade öppna fastighetsfonder mer än 6,5 miljarder euro i kapital.
I temabedömningen upptäcktes det att fastighetsfonderna i såväl sin värderingspraxis som i sin likviditetsförvaltning på ett grundligare sätt ska förbereda sig på de utmaningar som marknadsförändringar medför och att det alltjämt finns saker att utveckla i det här hänseendet. Finansinspektionen upptäckte att flera fastighetsfonder hade brister i sina stresstester. Eftersom nettoteckningar i öppna fastighetsfonder har nästan alltid varit positiva, har finska förvaltare inte än erfarenhet om situationer i vilka inlösningar inte har kunnat betalas till investerare.
Finansinspektionen följer med de fortsatta åtgärderna i anknytning till fondaktörers värderingspraxis och likviditetsförvaltning under 2020.
1 UCITS = Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities, företag engagerade i kollektiv investeringsverksamhet som riktar sig till värdepapper.