Utrednings- och rapporteringsskyldighet

De rapporteringsskyldiga enligt penningtvättslagen berörs av den utrednings- och rapporteringsskyldighet som anges i den lagen. I dessa anvisningar tas ställning enbart till verksamhet som bedrivs av företag som står under Finansinspektionens tillsyn.

Utvecklingen av kundförhållandet och användningen av tjänsterna ska följas upp som ett led i företagets organiserade riskhantering och internkontroll. Uppföljningen omfattar exempelvis kundens användning av finansiella tjänster, insättningar, betaltrafik och placeringsverksamhet eller kundens användning av försäkringstjänster.

Utredningsskyldigheten innebär att om företaget under tillsyn upptäcker en transaktion som är tvivelaktig eller avviker från det normala, ska det utreda transaktionens syfte och grunder och utifrån denna utredning bedöma huruvida det finns anledning att lämna en anmälan till centralen för utredning av penningtvätt.

Grunden till en transaktion ska utredas t.ex. i följande situationer:

  • Transaktionen avviker till sin storlek eller struktur från det normala.
  • Transaktionen kan anses vara avvikande i kundens bransch.
  • Transaktionen har inget uppenbart ekonomiskt syfte.
  • Transaktionen stämmer inte överens med kundens ekonomiska situation eller affärsverksamhet.

Anmälan ska göras utan dröjsmål, så att medlen inte hinner överföras utom räckhåll för myndigheterna. Företaget under tillsyn ska dessutom avbryta en transaktion för ytterligare utredningar eller vägra utföra en transaktion i följande situationer:

  • Transaktionen är tvivelaktig.
  • Företaget under tillsyn misstänker att medel som ingår i transaktionen används för finansiering av terrorism eller för straffbart försök till detta.

Om transaktionen inte kan avbrytas eller om det sannolikt blir svårare att ta reda på transaktionens verkliga förmånstagare om den avbryts eller förvägras, får företaget under tillsyn slutföra transaktionen.
Rapporteringsskyldigheten gäller alla situationer där man upptäcker något tvivelaktigt eller onormalt i

  • kundrelationen
  • kundens affärsverksamhet
  • medlens ursprung eller
  • syftet med medlen

Fallen kan ha kopplingar till penningtvätt och finansiering av terrorism. De förbrott som finns i bakgrunden kan ha anknytning till exempelvis skattebrott, bedrägeri eller förskingring. Anmälan om penningtvätt är inte en anmälan om brott och det förutsätts inte att företaget under tillsyn känner till rekvisiten för kriminella gärningar. Det räcker med att företaget under tillsyn upptäcker tvivelaktig eller avvikande verksamhet hos en kund, och inte med rimliga åtgärder lyckas utreda bakgrunden till denna verksamhet eller ursprunget till eller syftet med de medel som ingår i verksamheten.

Utredningar kan fås ur exempelvis myndighetsregister eller företagets egna register eller genom att be att kunden lämnar en närmare utredning om transaktionen, till exempel avtal eller andra dokument som stödjer transaktionen. Företaget under tillsyn har också rätt att kontrollera kundens kredituppgifter.

Ibland uppdagas en tvivelaktig eller onormal transaktion först efteråt. Anmälan ska göras oberoende om en kundrelation har upprättats eller om företaget under tillsyn har avböjt kundrelationen eller om en transaktion har utförts eller avbrutits eller avböjts. Om företaget under tillsyn har för avsikt att avsluta en kundrelation, måste det även då utreda om det finns något i kundrelationen som säger att anmälan om en tvivelaktig transaktion borde göras i samband med att kundrelationen avslutas.

Vid misstanke om finansiering av terrorism gäller samma skyldigheter för företag under tillsyn som vid misstanke om penningtvätt. Skillnaden är emellertid att det vid penningtvätt råder misstanke om medlens lagliga ursprung, medan finansiering av terrorism även kan utföras med medel som förvärvats lagligt, t.ex. genom olika penninginsamlingar och penningöverföringar. Misstanken gäller i dessa fall endast syftet med medlen. En penninginsamling kan ordnas för ett gott ändamål, men det kan ändå finnas risk för att medlen styrs till ett terroristiskt syfte, som den som samlar in eller skickar iväg medlen inte har tillräcklig kontroll över.

När ska anmälan lämnas?

Anmälan till centralen för utredning av penningtvätt ska lämnas åtminstone i följande situationer:

  • Den avvikande transaktionen verkar tvivelaktig även efter att kunden lämnat en utredning om den.
  • Kunden är ovillig att lämna den begärda utredningen.
  • En tvivelaktig transaktion uppdagas först efteråt, eller en omständighet som gör transaktionen tvivelaktig kommer fram i efterhand.
  • Tjänsteleverantören utför en tvivelaktig transaktion eftersom vägran skulle göra det svårare att utreda förmånstagaren eller fallet.
  • Tjänsteleverantören vägrar utföra en avvikande eller tvivelaktig transaktion.

Det har inte angetts något minimibelopp för när anmälan ska göras utom i fråga om tillhandahållare av penningförmedlingstjänster. Enligt penningtvättslagen, som trädde i kraft i juli 2017, ska den som tillhandahåller en penningförmedlingstjänst enligt 1 § 2 mom. 5 punkten i lagen om betalningsinstitut rapportera varje enskild betalning eller prestation eller flera sammanhängande betalningar eller prestationer till ett värde av minst 1 000 euro. Man kan tala om flera med varandra sammanhängande betalning när betalningar görs till samma mottagare t.ex. inom några dagar och grunderna för betalningarna uppenbart liknar varandra.

De företag under tillsyn som är skyldiga att anmäla marknadsmissbruk (artikel 16 i marknadsmissbruksförordningen) ska vid misstankar om marknadsmissbruk (misstanke om missbruk av insiderinformation eller marknadsmanipulation) omsorgsfullt bedöma om det utöver en eventuell STOR-anmälan dessutom är skäl att misstänka ursprunget till eller syftet med medlen. Om detta är fallet, ska anmälan göras även till centralen för utredning av penningtvätt.

Gör en anmälan om penningtvätt på nätet

På webbplatsen för centralen för utredning av penningtvätt kan du göra anmälan med hjälp av en separat webbapplikation (GoAML). Av särskilda skäl kan rapporteringen också ske via en krypterad anslutning eller på något annat datasäkert sätt.

Endast rapporteringsskyldiga som avses i 1 kap. 2 § i penningtvättslagen kan registrera sig i webbapplikationen. Privatpersoner kan inte anmäla penningtvätt via applikationen. De kan vid behov kontakta centralen för utredning av penningtvätt genom att skicka e-post till adressen rahanpesuilmoitukset(at)poliisi.fi.

Innehållet i anmälan om penningtvätt

Centralen för utredning av penningtvätt måste kunna bedöma förloppet av de misstänkta transaktionerna utifrån anmälan. Därför ska anmälan göras så att utredningscentralen med hjälp av den kan bedöma vad som hänt och vilka åtgärder som den rapporteringsskyldiga vidtagit. En anmälan om penningtvätt ska vara tydligt och objektivt skriven.

Anmälan om en tvivelaktig transaktion ska innehålla de uppgifter om kundkontroll som avses i 3 kap. 3 § i penningtvättslagen samt uppgifter om

  • transaktionens art
  • beloppet av och valutan för de medel eller övrig egendom som ingår i transaktionen
  • medlens eller den övriga egendomens ursprung och hur medlen och egendomen avses bli omsatta
  • de omständigheter som gjorde transaktionen tvivelaktig.

Dessutom ska anmälan om penningtvätt innehålla uppgift om huruvida transaktionen har utförts, avbrutits eller avböjts. Av anmälan ska det också framgå klart om företaget under tillsyn misstänker en kund eller om kunden eventuellt är offer. Det är också bra om stora företag under tillsyn (t.ex. banker) meddelar inom vilket affärsområde eller produktområde man upptäckt den tvivelaktiga transaktionen.

Centralen för utredning av penningtvätt har rätt att få alla uppgifter som den behöver och som hänför sig till anmälan. Företaget under tillsyn ska inom en rimlig tid som utredningscentralen anger svara på en uppgiftsbegäran från centralen. Mer information finns på utredningscentralens webbplats.

Tystnadsplikt i fråga om tvivelaktiga transaktioner och skyldighet att skydda anställda

Företaget under tillsyn får inte avslöja att en anmälan har gjorts för den kund som anmälan gäller och i regel inte heller för företages anställda. Den skyldighet att skydda anställda som ingår i penningtvättslagen betyder att arbetsgivaren ska ha tillräckliga och lämpliga förfaranden för att skydda arbetstagare som anmäler tvivelaktiga transaktioner till centralen för utredning av penningtvätt. I praktiken betyder detta bl.a. att företagen under tillsyn ska se till att bara de personer som nödvändigtvis behöver informationen i sina arbetsuppgifter ser de anteckningar och anmärkningar om anmälningarna som gjorts i systemen.

Bevarande av uppgifter om tvivelaktiga transaktioner

Företaget under tillsyn ska i fem år bevara de nödvändiga uppgifter som inhämtats för fullgörande av rapporteringsskyldigheten och handlingarna i anslutning till dessa uppgifter. Uppgifterna och handlingarna ska hållas åtskilda från kundregistret, och de får inte användas för andra ändamål än de som anges i penningtvättslagen.

Riskbedömning, interna anvisningar och utbildning

Det rekommenderas att företagen under tillsyn utnyttjar informationen i sina anmälningar om penningtvätt i den rapporteringsskyldigas riskbedömning enligt 2 kap. 3 § i penningtvättslagen och när de utvecklar riskhanteringsmetoder och kontroller. Processen i anslutning till anmälningar om penningtvätt ger väsentlig information för riskbedömningen om vilka slags risker företaget under tillsyn är särskilt utsatt för.

Företagen under tillsyn ska ha tydliga och heltäckande interna anvisningar för att upptäcka och undersöka tvivelaktiga och onormala transaktioner och anmäla dem till centralen för utredning av penningtvätt. De interna anvisningarna ska också innehålla klara behandlingstider, processer och ansvar för behandlingen av interna anmälningar och larm från transaktionsövervakningen.

Företaget under tillsyn ska dokumentera slutsatserna av undersökningar av tvivelaktiga transaktioner och larm från transaktionsövervakningen med tillräcklig noggrannhet, så att företaget vid behov kan visa tillsynsmyndigheten att man iakttagit erforderlig noggrannhet vid behandlingen av anmälningar.

Företaget under tillsyn ska dessutom ordna regelbunden och heltäckande utbildning för sina anställda om den fortlöpande uppföljningen samt utrednings- och rapporteringsskyldigheten. Ett utbildningsregister bör föras över utbildningen. Företaget under tillsyn ska också se till att kvaliteten på anmälningarna om penningtvätt övervakas och hålla ledningen informerad om hur antalet anmälningar och deras kvalitet utvecklas.

Det rekommenderas också att företagen under tillsyn har en process efter anmälan om penningtvätt (Post-SAR-process), där företaget bedömer kundrelationen efter att det gjort anmälan om kunden till centralen för utredning av penningtvätt. Saken är viktig särskilt när det har gjorts flera anmälningar om samma kund till utredningscentralen på kort tid. Enligt ett prejudikat från högsta domstolen (HD:2121:6) kan ett företag under tillsyn göra sig skyldigt till penningtvätt av oaktsamhet, om det inte iakttar den omsorg och försiktighet som krävts för att förebygga brott, utan låter kunden fortsätta med sin tvivelaktiga verksamhet under flera månader trots att anmälan om penningtvätt gjorts.