Makrotillsynsbeslut: Riskviktsgränsen för bostadslån sätts till 15 %, lånetaket ändras inte, inget kontracykliskt buffertkrav
Finansinspektionens direktion införde en lägsta gräns på 15 % för riskvikten för banker som tillämpar s.k. interna modeller i beräkningen av kapitaltäckningen för bostadslån. Den lägsta gränsen införs den 1 januari 2018, i enlighet med den plan som det informerats om tidigare, och den ska vara i kraft två år. Förutsättningen för att beslutet ska träda i kraft är att EU-rådet inte motsätter sig beslutet.
Inga andra makrotillsynsverktyg användes. Lånetaket förblir oförändrat, dvs. den maximala belåningsgraden förblir 90 % (för förstabostäder 95 %) och säkerhetskraven förblir oförändrade. Det kontracykliska buffertkravet förblir noll.
− Höjningen av riskvikterna bidrar till att stärka det finansiella systemets bärkraft, säger Olli Rehn, ordförande för Finansinspektionens direktion. – Även om ökningen av skuldsättningen har dämpats ligger hushållens skuldbörda fortfarande på en hög nivå.
Riskvikternas storlek bestämmer hur stor kapitalbasen i kreditinstitutets balansräkning ska vara för att ge skydd mot kreditförluster på botadslån. Den lägsta gränsen gäller den genomsnittliga riskvikten i kreditinstitutets bolåneportfölj, och den har satts med stöd av artikel 458 i kapitalkravsförordningen. EU-rådet kan avvisa en föreslagen åtgärd på grund av kommissionens förslag och Europeiska systemrisknämndens och Europeiska bankmyndighetens yttranden.
Värdet på trendavvikelsen avseende kreditstocken i den inhemska privata sektorn och BNP, som utgör det primära måttet för bedömning av det kontracykliska buffertkravet, ger det kontracykliska buffertkravet alltjämt referensvärdet 0,0 %. Avvikelsen har minskat trendmässigt sedan 2010 och den senaste observationen är den lägsta sedan 2003. De kompletterande riskmåtten som används i bedömningen tyder inte heller på en sådan ökning av det finansiella systemets cykliska sårbarheter som skulle förutsätta ett högre kontracykliskt buffertkrav. De viktigaste indikatorerna visar inte heller på något akut behov av att skärpa villkoren för den maximala belåningsgraden.
Finansinspektionens direktion fattade sitt beslut på framställning av Finansinspektionens direktör efter att ha hört Finlands Bank, finansministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet. I enlighet med regelverket om euroområdets gemensamma banktillsyn föregicks beslutet av samråd med Europeiska centralbanken.
Närmare upplysningar lämnas av
Peik Granlund, analytiker, telefon 09 183 5236
Bilagor
Finlands Bank och Finansinspektionen har i dag publicerat en lägesbedömning av den inhemska makrotillsynen, (Makrotillsynsrapport 1/2017, på finska), som utgör stöd för beslutsfattandet. Rapporten publiceras två gånger om året.
- Direktionens beslut (pdf)
- Finansinspektionens direktörs beslutsförslag (pdf, på finska)
- Yttranden (på finska):
- Finlands Bank (pdf)
- Finansministeriet (pdf)
- Social- och hälsovårdsministeriet (pdf)