Pressmeddelande 22.12.2017

Makrotillsynsbeslut: Finansinspektionen är beredd att strama åt den maximala belåningsgraden, om riskerna med hushållens skuldsättning fortsätter att öka

Finansinspektionens direktion har fattat beslut om att inte ställa något kontracykliskt buffertkrav. Den maximala belåningsgraden för bankernas nya bostadslån ligger kvar på 90 % (95 % för förstabostäder) och de säkerheter som godtas för beräkning av den maximala belåningsgraden begränsas inte. – Finansinspektionen är emellertid beredd att strama åt den maximala belåningsgraden, om riskerna med hushållens skuldsättning fortsätter att öka, konstaterar ordföranden för Finansinspektionens direktion Olli Rehn.

Finansinspektionen har under de senaste åren upprepade gånger uttryckt sin oro över hushållens skuldsättning och skuldökningen. Finland fick även en varning om detta från Europeiska systemrisknämnden. Det är framför allt fråga om kreditinstitutens och hushållens förmåga att bära de risker som en hög skuldsättning medför. Hushållens utestående lån har ökat snabbare än de disponibla inkomsterna. Den kraftiga ökningen av bostadsföretagens lån har ytterligare bidragit till oron under den senaste tiden.

Det kontracykliska buffertkravet 0 %, makrotillsynsverktygen utökas med systemriskbufferten

Det kontracykliska buffertkravet för kreditinstitut ligger kvar på noll %. Då den maximala belåningsgraden fastställs bedöms i första hand trendavvikelsen avseende förhållandet mellan kreditstocken inom den inhemska privata sektorn och bruttonationalprodukten. Trendavvikelsen ger buffertkravet fortsättningsvis referensvärdet 0 %. De kompletterande riskmåtten tyder på en ökning av riskerna med utlåningen. De tyder emellertid inte för närvarande på en sådan ökning av riskerna i det finansiella systemet som skulle förutsätta en höjning av det kontracykliska buffertkravet i syfte att förbättra bankernas risktolerans.

Det nya systemriskbuffertkravet upptas bland Finansinspektionens makrotillsynsverktyg fr.o.m. den 1 januari 2018. Riksdagen godkände i november 2017 regeringens proposition med förslag till lag om ändring av kreditinstitutslagen, som gäller buffertkravet.  Buffertkravet kan ställas så att det täcker långsiktiga och konjunkturoberoende risker i det finansiella systemet. I januari 2018 träder även den lägsta gränsen på 15 % för den genomsnittliga riskvikten för bostadslån i kreditinstitut som tillämpar interna modeller i kraft.

Systemviktiga kreditinstitut

Finansinspektionens direktion har fastställt de systemviktiga kreditinstituten (O–SII) i Finland och ställt buffertkrav för dem. De nya specifikationerna och buffertkraven träder i kraft den 1 juli 2018. Finansinspektionens direktion fattade det första beslutet om O-SII-kreditinstitut i juli 2015. Till följd av strukturomvandlingar fusionerades Nordea Bank Finland Abp med Nordea Bank AB (publ). Nordea Hypoteksbank Abp har identifierats som ett nytt O-SII-kreditinstitut. Om Danske Bank Abp omstruktureras till filial den 31 december 2017, som planerat, träder beslutet om banken inte i kraft. Buffertkravet för Kommunfinans Abp höjdes till 1 %. 

Kreditinstitut Buffertkrav, % Tidigare buffertkrav, %
Danske Bank Abp 0,5 0,5
Kommunfinans Abp 1,0 0,5
Nordea Bank Finland Abp - 2,0
Nordea Hypoteksbank Abp 0,5 -
OP Andelslag 2,0 2,0

Finansinspektionens direktion fattade sitt beslut på framställning av Finansinspektionens direktör efter samråd med Finlands Bank, finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. I enlighet med regelverken om den gemensamma banktillsynen i euroområdet och andra EU-regelverk underrättades behöriga EU-institutioner och EU-ländernas myndigheter om beslutet.

Närmare upplysningar lämnas av

ordföranden för Finansinspektionens direktion Olli Rehn, tfn 09 183 20 02. 

Bilagor

Se också