Den kapitalstarka finansiella sektorn i Finland tjänar som buffert mot försämrade ekonomiska utsikter - viktigt att ha beredskap för ökade risker
Rysslands invasion av Ukraina har höjt riskerna också i den finländska finansiella sektorn på ett sätt som är svårt att förutsäga. Den starka kapitaltäckningen och solvensen tjänar som buffert mot den försvagade omvärlden. Aktörerna måste dock förbereda sig på de ökade risker som både de försvagade ekonomiska utsikterna och det ökade hotet om cyberattacker medför.Den finansiella sektorn i Finland är kapitalstark och har därför goda buffertar och är väl rustad också för ett försämrat ekonomiskt läge.
- Finansinspektionen har effektiverat sin omvärldsanalys och följer med händelserna mångsidigt i samarbete med finländska och europeiska myndigheter. Det är viktigt att ha beredskap för riskerna i den nya situationen med tanke på både den finansiella sektorn och hela samhället, konstaterar Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen.
Den finländska finansiella sektorns direkta exponeringar mot Ryssland är små: mindre än 0,1 % av hela banksektorns balansräkning, ca 0,3 % av försäkringsbolagens investeringar och ca 0,4 % av investeringarna hos fondbolag exponeras för direkta risker i Ryssland. I takt med att affärsverksamheten både inom och med Ryssland försvåras kommer emellertid sådana indirekta exponeringar som ännu inte går att bedöma att uppstå också inom den finansiella sektorn. Finlands geografiska läge som Rysslands gränsmarknad har avspeglats också i aktiekurserna, räntorna och priset på kreditriskskydd.
Europeiska unionen har påfört Ryssland många sanktioner som är bindande lagstiftning för företagen under Finansinspektionens tillsyn. Finansinspektionen övervakar efterlevnaden av sanktionerna som ett led i tillsynen av operativa risker och regelefterlevnad. Övervakningen inriktas i synnerhet på banksektorn och på olika sätt att kringgå banksystemet till exempel via kryptovalutor.
Också risken för cyberattacker mot aktörer och serviceleverantörer inom den finansiella sektorn har ökat på grund av kriget. Finansinspektionen förutsätter att företagen under tillsyn iakttar föreskrifterna och anvisningarna om betalnings- och datasystem, informationssäkerhet och kontinuitetsplanering och säkerställer att deras skyddsåtgärder mot olika cyberhot är uppdaterade.
Under perioden 28.2.2022 - 2.3.2022 utsattes några finländska banker för överbelastningsattacker som orsakade avbrott och fördröjningar i nätbanker och mobilbanker. Vem som står bakom attackerna är inte känt, vilket är vanligt vid dessa typer av angrepp. Själva betalningssystemen har dock fungerat tillförlitligt också under den senaste tiden, och det har inte förekommit några betydande störningar.
Finansiella sektorn fortsatt stark vid slutet av 2021
Kapitaltäckningsgraderna för den finländska banksektorn var fortsatt starka och låg över det europeiska genomsnittet under 2021.
Kärnprimärkapitalrelationen sjönk något mot slutet av 2021 till följd av bland annat ändringar i internmetoden för beräkning av kapitalkraven och företagens vinstutdelning. Den fortsatt starka resultatutvecklingen ökade dock vinstmedlen och stärkte kapitaltäckningen i banksektorn. De influtna vinstmedlen och extra buffertkraven ökar de finländska bankernas risktolerans. Kärnprimärkapitalrelationen för banksektorn vid utgången av 2021 var 17,8 % (12/2020: 18,1 %) och den totala kapitalrelationen 21,4 % (12/2020: 21,2 %).
Arbetspensionssektorns solvens har stigit i jämn takt understödd av den positiva utvecklingen på finansmarknaden och låg vid utgången av 2021 på 136,3 % (12/2020: 129,1 %).
Placeringstillgångarna ökade huvudsakligen tack vare avkastningen på aktier till 159,0 miljarder euro (12/2020: 138,1 miljarder euro) och till ökningen bidrog även de övriga placeringskategorierna. Den ökade kapitalbasen bidrog till arbetspensionssektorns goda stresstålighet mot negativa värdeförändringar i placeringstillgångarna.
Livförsäkringsbolagens solvensgrad stärktes under året och låg vid utgången av 2021 på 193,4 % (12/2020: 187,0 %). Till den sammantaget goda utvecklingen under året bidrog i synnerhet de ökade räntorna i början av året, vilket minskade ansvarsskulden i förhållande till placeringstillgångarna.
Livförsäkringsbolagens placeringar gav en total avkastning på 4,2 % under 2021. De små förlusterna från avkastningen på räntebärande instrument drog ner på placeringsintäkterna, medan avkastningen på aktier var mycket god. Också fastighetsintäkterna ökade jämfört med tidigare år.
Premieinkomsterna ökade kraftigt, pådrivna i synnerhet av fondanknutna försäkringar. Efterfrågan på livförsäkringsmarknaden som helhet återhämtade sig efter det svaga jämförelseåret 2020. Premieinkomsterna överskred också tydligt beloppet av utbetalda försäkringsersättningar. Företagens lönsamhet var god.
Skadeförsäkringssektorns kapitalbas fortsatte att öka och låg vid utgången av 2021 på den högsta nivån sedan införandet av Solvens II-regelverket. Till kapitalbasökningen bidrog intäkterna från placeringsverksamheten och försäkringsrörelsen. Solvensgraden vid utgången av 2021 låg på 242,1 % (12/2020: 232,1 %) och var god.
Avkastningen på placeringarna vid utgången av 2021 var 5,4 %, varav merparten inflöt från aktieplaceringar. Avkastningen på räntebärande instrument var negativ.
Försäkringsrörelsens lönsamhet var mycket god. Orsaken till den förbättrade lönsamheten var att premieinkomsterna ökade samtidigt som ersättningskostnaderna låg kvar på samma låga nivå som de sjunkit till 2020 på grund av pandemin.