Pressmeddelande 11.2.2022

Europeiska systemrisknämnden har utfärdat varningar och rekommendationer till EU-länder om makrotillsynsrisker och förebyggande av dem

Europeiska systemrisknämnden (ESRB) har varnat fem EU-länder om makrotillsynsrisker, rekommenderat att två EU-länder skärper sin makrotillsynspolitik och bedömt EU-ländernas efterlevnad av nämndens rekommendationer från 2019. ESRB konstaterar att Finland delvis har följt rekommendationen från 2019 och inte infört de rekommenderade inkomstrelaterade begränsningarna för låntagare i lagstiftningen.

Europeiska systemrisknämnden (European Systemic Risk Board, ESRB) har i dag utfärdat en varning om makrotillsynsrisker och förebyggande av dem till Bulgarien, Kroatien, Hungern, Liechtenstein och Slovakien, samt en rekommendation till Österrike och Tyskland. Därtill publicerade ESRB en bedömning av hur EU-länderna har följt nämndens tidigare rekommendationer från 2019. Varningarna och rekommendationerna gäller sårbarheter på bostadsfastighetsmarknaden på medellång sikt och förebyggande av dem.

ESRB utfärdade 2019 rekommendationer till sex EU-länder, däribland Finland. ESRB rekommenderade att Finland inför makrotillsynsåtgärder som riktar sig mot låntagare för att förebygga sårbarheter på bostadsfastighetsmarknaden på medellång sikt. I rekommendationen uppmanades Finland revidera lagstiftningen om makrotillsynsverktyg och utnyttja även icke-bindande åtgärder, såsom myndighetsrekommendationer.

I sin aktuella bedömning konstaterar ESRB att Finland har följt ESRB:s rekommendation delvis. Bedömningen grundar sig i första hand på att Finland inte har infört lagstiftning om inkomstrelaterade låntagarbaserade skuldbegränsningar, till exempel ett skuldkvotstak (debt-to-income ratio, DTI) eller ett tak för skuldbetalningskostnaderna i förhållande till inkomsterna (debt-service-to-income ratio, DSTI). Å andra sidan har Finansinspektionen redan 2010 uppmanat bankerna att bedöma låntagarnas betalningsförmåga noggrant också i ett läge där räntan är 6 % och lånets återbetalningstid 25 år. Därtill har Finansinspektionens direktion rekommenderat att bankerna iakttar återhållsamhet med att bevilja lån som är stora i förhållande till den sökandes inkomster och vars återbetalningstid är längre än normalt.

Finansinspektionens direktion preciserar denna rekommendation under första halvåret 2022. Då specificeras bland annat vilka lån rekommendationen om återhållsamhet ska gälla. Finansinspektionens direktion kommer också att bedöma behovet av ett systemriskbuffertkrav (sektorspecifik systemriskbuffert) för bostadslån som beviljas låntagare med särskilt stora skulder eller skuldbetalningskostnader i förhållande till inkomsterna.

Se också