Pressmeddelande 28.06.2022

Makrotillsynsbeslut: Rekommendation om övre gräns för bolånesökandes skuldbetalningsbörda - kreditinstitutens kapitalkrav preciserades också

Finansinspektionens direktion rekommenderar att bostadslån framöver i regel ska beviljas sökande vilkas totala lånekostnader beräknas ligga under 60 % av nettoinkomsterna i en stressituation. Lånetaket för andra än förstagångsköpare ligger kvar på 85 %. Vidare görs en översyn av buffertkraven för betydande kreditinstitut. Till följd av konsekvenserna av bla. det ryska anfallskriget påförs kreditinstituten inte någon systemriskbuffert, men en omprövning av höjningsbehovet görs så snart situationen tillåter.

Vid sitt sammanträde den 27 juni beslutade Finansinspektionens direktion meddela en rekommendation om att bolånetagarnas totala lånekostnader i regel bör vara högst 60 % av den sökandes nettoinkomster. Det handlar här om en s.k. stressad skuldbetalningskvot, som räknas ut med beaktande av den sökandes totala lånekostnader. Beräkningen baserar sig på en återbetalningstid på högst 25 år och en ränta på minst 6 % utom i krediter för vilka långsiktig räntesäkring tillämpas och krediter med fast ränta. Rekommendationen träder i kraft den 1 januari 2023*.

- Rekommendationen om en övre gräns för skuldbetalningsbördan utgör en precisering av direktionens tidigare uppmaningar till långivarna att visa återhållsamhet med att bevilja långa och stora lån. Hushållens alltför stora och växande skuldsättning utgör en strukturell risk, som ytterligare framhävs av den förestående uppgången i den allmänna räntenivån. Den preciserade rekommendationen är också ett svar på Europeiska systemrisknämndens rekommendationer, konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.

Finansinspektionens direktion har tidigare upprepade gånger rekommenderat att långivarna ska visa återhållsamhet med att bevilja sådana lån som är mycket stora i förhållande till den sökandes inkomster och vars maximala återbetalningstid är längre än normalt. Syftet med rekommendationerna har varit att stävja en alltför stor ökning av hushållens skuldsättning i förhållande till inkomsterna och iaktta Europeiska systemrisknämndens (ESRB) rekommendation (2019/8), som bland annat uppmanar de finländska myndigheterna att vidta låntagarbaserade icke-bindande åtgärder för att begränsa skuldsättningen.

I ESRB:s mellanrapport bedöms Finansinspektionens tidigare rekommendation endast delvis uppfylla ESRB:s rekommendation. Också hushållens skuldsättning har fortsatt att öka trots tidigare rekommendationer.

Finansinspektionens direktion beslutade att ytterligare förlänga giltighetstiden för det skärpta lånetaket, dvs. den maximala belåningsgraden för bostadslån, som trädde i kraft den 1 oktober 2021. Lånetaket för andra än förstagångsköpare hålls således kvar på 85 %.

Kapitalkraven för Nordea och OP Gruppen preciseras

Finansinspektionens direktion har såsom lagen föreskriver identifierat de nationellt systemviktiga kreditinstituten (O-SII) och påfört dem buffertkrav. Buffertkravet för Nordea stiger till 2,5 % (från 2,0 %) och buffertkravet för OP Gruppen till 1,5 % (från 1,0 %). Buffertkravet för Kommunfinans Abp ligger kvar på 0,5 %. Beslutet träder i kraft den 1 januari 2023. Identifieringen av O-SII-institut och buffertkraven för dem baserar sig på kreditinstitutens systemviktighet, som i första hand bedöms enligt en poängskala fastställd i Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer.

De strukturella systemriskerna och sårbarheterna i den finländska banksektorn är betydande och motiverar ett återinförande av den systemriskbuffert som slopades våren 2020 på grund av coronapandemin. Bla. det ryska anfallskriget mot Ukraina har ytterligare försvagat de ekonomiska utsikterna för Finland och Europa och ökat osäkerheten om banksystemets funktionsförmåga och risken för kreditförluster i den mån att direktionen inte tills vidare beslutade tillämpa någon systemriskbuffert på finländska kreditinstitut. En omprövning kommer dock att göras och en systemriskbuffert ställas på den nivå som riskerna och sårbarheterna förutsätter så snart situationen tillåter.

Värdet av det primära riskmåttet för det kontracykliska buffertkravet, dvs. trendavvikelsen avseende den privata sektorns kreditstock och nominella BNP, är fortfarande mycket lågt. Det primära riskmåttet i förening med de kompletterande riskmåtten och övriga uppgifter visar inte några tecken på sådana förändringar på kreditmarknaden som skulle förutsätta en höjning av det kontracykliska buffertkravet.

Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över minst en gång om året och det s.k. systemriskbuffertkravet minst vartannat år.

Närmare upplysningar lämnas av ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07.

Bilagorna nedan kan nås via denna länk 

  • Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
  • Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
  • Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
    • Finlands Bank
    • finansministeriet
    • social- och hälsovårdsministeriet
  • Principer för identifiering av nationellt systemviktiga kreditinstitut (O-SII) och för ställande av buffertkrav (pdf)
  • Finansinspektionens direktions makrotillsynsstrategi (pdf)
  • Makrotillsynsrapport 1/2022 (på finska)

Om Finanssivalvonta

Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsynen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensionsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbolagen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarknaden och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.

*Datumet har korrigerats 14.10.2022