Kapitaltäckning och solvens i finanssektorn 31.3.2023: Fortsatt god kapitaltäckning och solvens i den finansiella sektorn i Finland – omvärldsriskerna alltjämt höga
Läget i den finansiella sektorn i Finland var fortsatt gott under början av året trots att omvärldsriskerna fortfarande ligger på en hög nivå. De ekonomiska utsikterna fördystras av konsumenternas och näringslivets svaga förtroende, prisökningen och de kraftigt stigande och betydligt högre räntorna jämfört med tidigare år. Ekonomin har emellertid klarat av läget bättre än förväntat och utvecklingen på aktiemarknaden har ställvis varit positiv jämfört med läget vid årsskiftet.Kapitaltäckningen och solvensen i den finansiella sektorn i Finland var fortsatt god under första kvartalet 2023. Omvärlden fördystrades av flera välbekanta risker, såsom kraftigt stigande räntor, hög inflation och svagare ekonomisk tillväxt, men det finns också tecken på positivare utveckling. Ekonomin har klarat av läget bättre än förväntat och den fruktade energikrisen blev aldrig verklighet. Trots oron för den globala banksektorn har också aktiemarknaden ställvis visat en positiv utveckling jämfört med läget vid årsskiftet.
- Läget på den finländska finansmarknaden har hållits stabilt under början av året. Det är viktigt att den finansiella sektorns kapitaltäckning och likviditet är fortsatt starka. I en osäker omvärld är det särskilt viktigt att riskhanteringsförmågan är stark. Tyvärr finns det små tecken på ökade kreditrisker i utlåningen till både hushåll och företag och den finansiella sektorn har därmed fortfarande anledning att vara beredd på eventuella kreditförluster, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.
Kapitaltäckningen i banksektorn fortsatt stark - brant uppgång i räntenettot tack vare stigande räntor
Trots de ökade riskerna i omvärlden var banksektorns kapitaltäckning i stort sett oförändrad under första kvartalet 2023. Kärnkapitaltäckningsrelationen för banksektorn låg på 17,1 % (12/2022: 17,2 %) och den totala kapitalrelationen på 20,5 % (12/2022: 20,6 %). Banksektorns rörelseresultat förbättrades klart från motsvarande period året innan till följd av det kraftigt ökade räntenettot. Den betydande ökningen av rörelseresultatet förklaras förutom av det ökade räntenettot också av jämförelseperiodens anspråkslösa rörelseresultat, som belastades av engångsnedskrivningar.
Bankernas oreglerade fordringar i förhållande till utlåningen låg alltjämt kvar på en låg nivå och var bland de lägsta i Europa. Överföring av krediter mellan olika nedskrivningssteg signalerar dock en ökning av kreditriskerna i utlåningen till både hushåll och företag. Bostadsbolagslånen visar också tidiga tecken på ökade kreditrisker. Likviditetsläget i de finländska bankerna har varit stabilt trots vårens marknadsturbulens och problemen i enskilda krisbanker i USA och Europa. De finländska bankernas beroende av upplåning på marknaden exponerar dock bankerna för marknadsstörningar och ökade upplåningskostnader. Nyckeltalen för banksektorns likviditetsposition översteg myndighetskraven.
Solvensen inom arbetspensionssektorn låg kvar på en genomsnittlig nivå
Arbetspensionssektorns solvens sjönk något till 126,8 % (12/2022: 127,0 %) då avkastningen på placeringarna (1,6 %) låg något under avkastningskravet (1,8 %). Avkastningen på likvida aktier och räntebärande värdepapper var positiv (3,0 %) under början av året. Däremot låg avkastningen på illikvida fastighets- och kapitalplaceringar nära noll. Om nedåtriskerna mot värderingen av illikvida placeringar realiseras, skulle det kunna försvaga sektorns solvens. Arbetspensionssektorns förmåga att hantera risker som härrör från negativa värdeförändringar av placeringstillgångarna ligger fortfarande på en stabil nivå och sektorn har förmåga att klara av även betydande nedskrivningar av illikvida placeringar.
Skadeförsäkringsbolagens solvens försvagades, avkastningen på placeringarna var positiv
Skadeförsäkringssektorns solvens var fortsatt god och låg på 284,7 % (12/2022: 302,3 %). Solvens försvagades från toppnivån vid slutet av 2022 på grund av höjningen av kapitalkravet. Det högre kapitalkravet återspeglar den ökade marknadsrisken till följd av stigande marknadspriser på aktier. Placeringsintäkterna bidrog till att höja kapitalbasen, men kapitalbasökningen dämpades samtidigt av den säsongsbetonade ökningen av ansvarsskulden.
Avkastningen på placeringarna under januari–mars låg på 1,5 %. Alla placeringskategorier gav positiv avkastning. Försäkringsverksamhetens lönsamhet försämrades på grund av att ersättningskostnaderna ökade mer än premieintäkterna. De ökade ersättningarna kan bland annat tillskrivas det högre antalet frekvensskador och inflationen. För de största utbetalningarna stod sjukvårds-, egendoms- och fordonsförsäkringar.
Livförsäkringssektorns solvens var fortsatt stark
Livförsäkringssektorns solvens låg kvar på samma nivå som vid utgången av 2022, dvs. 256,9 %. Värdeökningen på placeringstillgångarna höjde solvenskapitalkravet mer än kapitalbasen. Eftersom livförsäkringsbolagen samtidigt minskade sina mer riskfyllda investeringar, sjönk också kapitalkravet. Räntorna steg inte längre betydligt under första kvartalet 2023, varför detta inte hade någon större inverkan på förändringarna i sektorns solvens.
Livförsäkringsbolagens investeringar för egen räkning gav en vinst på 1,6 %. Både räntebärande värdepapper och aktier gav åter vinst efter det förlustbringande året 2022, men avkastningen på fastighetsplaceringarna var något negativ. Premieinkomsterna minskade jämfört med fjolåret, men låg fortfarande över genomsnittet på lång sikt och överskred summan av utbetalda ersättningar.