Tillsynsmeddelande 7.5.2020 – 25/2020

Betalningsarrangemang för krediter till följd av coronaviruspandemin

Coronaviruspandemin och den ekonomiska recession och osäkerhet som den orsakar medför exceptionella utmaningar såväl för kundernas betalningsförmåga som för kreditinstitutens utlånings­processer. För hanteringen av dessa utmaningar och för att klargöra vissa lagstiftningsfrågor i anslutning till betalnings­arrangemang vill Finansinspektionen göra de kreditinstitut som omfattas av tillsynen uppmärksamma på följande synpunkter.

Konsumentskyddet vid betalningsarrangemang

Fördröjningar i lånebetalningen

Finansinspektionen påminner kreditgivarna om en god kreditgivningssed enligt lagstiftningen om konsumentkrediter, vilken förpliktar kreditgivarna att förhålla sig ansvarsfullt till betalningsarrangemang för konsumenter. Enligt lagen ska kreditgivaren i dylika situationer ge konsumenten information och råd för att förhindra att betalningssvårigheter uppstår eller förvärras och informera om hur situationer med betalningsoförmåga kan skötas samt förhålla sig ansvarsfullt till betalningsarrangemang.

Ett ansvarsfullt förhållningssätt till betalningsarrangemang är ett flexibelt begrepp. Som sådana arrangemang betraktas i lagmotiveringarna t.ex. att avtala om ny förfallodag, att minska den månatliga avbetalningssumman och förlänga lånetiden, att sammanföra krediter, att avtala om avbetalningsfria perioder och att ändra referensräntan för att sänka räntan. I lagmotiveringarna konstateras vidare att kravet på ett ansvarsfullt förhållningssätt också omfattar de möjligheter till förlikning och lättnader som ingår i utsökningsförfarandet och andra insolvensförfaranden1.

Beviljande av avbetalningsfria perioder

Finansinspektionen anser att de avbetalningsfria perioder som kreditgivarna beviljar uttrycker ett i lagen avsett ansvarsfullt förhållningssätt till betalningssvårigheter som orsakas konsumenterna på grund av coronaviruspandemin. I särskilda fall har banken emellertid prövningsrätt då det gäller att bevilja en kund avbetalningsfria perioder eller inte. Då olika flexibla låneskötselalternativ övervägs lönar det sig att komma ihåg att banken enligt lagstiftningen om konsumentkrediter inte ensidigt kan ändra avtalets ränta till konsumentens nackdel.

Det är i regel inte möjligt att kräva återbetalning av hela det utestående lånet vid sociala hinder för betalning

Möjligheter att kräva att hela den utestående krediten ska återbetalas finns endast då de ramvillkor som föreskrivs i lagen uppnås. Finansinspektionen påminner om det lagstadgade kravet på ett socialt hinder för betalning, vilket i regel hindrar kreditgivaren från att kräva återbetalning av hela det utestående lånet, om det är fråga om dröjsmål med betalningen på grund av konsumentens sjukdom, arbetslöshet eller någon annan jämförbar omständighet som inte beror av honom eller henne.

Kreditprocess- och kapitaltäckningsaspekter

Riskbaserad prioritering

Kreditinstituten kan på det sätt som framställs i EBAs meddelande och ställningstagande av den 25 mars 2020 tillfälligt tillämpa ett riskbaserat tillvägagångssätt i kredithandläggningen för att hantera de operativa utmaningarna som ett stort antal ansökningar om ändring av betalningsplanerna medför.

Tillfälliga likviditetsproblem som beror på coronaviruspandemin innebär inte automatiskt en betydande ökning av kreditrisken

Kreditinstitutet ska i sin kreditprocess beakta huruvida kundens behov av en anståndsåtgärd beror på ett bestående problem som t.ex. kan ha uppstått redan före coronakrisen eller på ett tillfälligt likviditets­problem. Enligt ESMAs ställningstagande av den 25 mars 2020 anses det inte automatiskt ha skett en betydande ökning av kreditrisken enligt IFRS 9, om anståndsåtgärden endast grundar sig på ett tillfälligt likviditetsproblem.

Alla ändringar i betalningsplanen klassas inte som anståndsåtgärder, men klassificeringsbeslutet kan inte grunda sig på den avbetalningsfria periodens längd

En ändring av betalningsplanen är en anståndsåtgärd som avses i artikel 47 b i EU:s kapitalkravs­förordning (”CRR”) i en situation där en gäldenär har eller sannolikt kommer att få svårigheter att fullgöra sina finansiella åtaganden. Bedömningen grundar sig inte på den avtalade avbetalningsfria periodens längd. Längden på den avbetalningsfria perioden inverkar emellertid på hur minskningen av skulden beräknas, då en omstrukturering som indikerar fallissemang enligt artikel 178(3)(d) bedöms.

Genom att ta i bruk övergångsregeln i CRR är det möjligt att mildra effekten på kärnprimärkapitalet av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9

Om kreditinstitutet inte tidigare har tillämpat övergångsregeln enligt artikel 473 a i CRR, är det ännu möjligt att införa den med den behöriga myndighetens tillstånd fram till utgången av 2022. Övergångs­regeln gör det möjligt för kreditinstitut att enligt de förutsättningar som fastställs i artikeln till kärnprimärkapitalet återföra en del av effekten på kärnprimärkapitalet av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9. I det förslag till ändringar i CRR2 som kommissionen avgav den 28 april 2020 skulle övergångsregelns tillämpningsområde utvidgas ytterligare för att beakta ökningen av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 på grund av coronakrisen.

Närmare upplysningar lämnas av

  • Sanna Atrila, ledande jurist, tfn 09 183 5552 eller sanna.atrila(at)fiva.fi (konsumentskyddsaspekter)
  • Torsten Groschup, ledande riskexpert, tfn 09 183 5333 eller torsten.groschup(at)fiva.fi (kapitaltäckningsförordningen)
  • Jaana Ladvelin, ledande kapitaltäckningsexpert, tfn 09 183 5313 eller jaana.ladvelin(at)fiva.fi (IFRS)

Bilaga