Temabedömning om missbruk av betaltjänster och om ersättningsprocessen
Finansinspektionen har genom en temabedömning utrett rutiner och ersättningsprocesser i anslutning till missbruk av betaltjänster i bankernas konsumentkundrelationer. Bankerna ombads beskriva bland annat de vanligaste formerna av missbruk av betaltjänster samt hur de instruerar sina kunder om olika säkerhetshot. I samband med temabedömningen insamlades också information från bankerna om hur antalet svikliga transaktioner har utvecklats.
Finansinspektionen uppmanar bankerna att fortfarande aktivt följa de aktuella säkerhetshot och bedrägerifenomen som hänför till betalningsmedel, att informera sina kunder om dem via olika kanaler samt ge kunderna råd om hur de kan skydda sig mot bedrägerier och missbruk av betalningsmedel.
Bankerna måste fortlöpande se till att de kan erbjuda sina kunder bättre och mångsidigare möjligheter att sätta användningsgränser för betalningar och aktivera olika larm. Kunderna måste också informeras tydligt om dessa tjänster.
Enligt de uppgifter som insamlades för temabedömningen har olika bedrägerier blivit vanligare. Bedrägerifallen är också mer avancerade än förr. De vanligaste formerna av missbruk i anslutning till betaltjänster som bankerna nämnde var olika variationer av nätfiske, olika bedrägerier (till exempel placerings-, VD- och kärleksbedrägerier) och missbruk av betalkort på nätet.
Bland de bedrägeriformer som förekommit under de senaste åren nämndes till exempel bedrägerier via olika sociala medier (såsom Facebook), nätfiske i Microsofts kundtjänsts namn, förfalskade sidor som visas i Googles sökresultat, uppträdande under olika varumärken samt bluffmeddelanden och nätfiske via telefonen med hjälp av förfalskat nummer. Dessutom utnyttjas olika plånböckers (till exempel ApplePay och GooglePay) betalningsfunktioner.
För bankkunderna är det ibland svårt att upptäcka om det är fråga om bedrägeri eller inte. Bankerna måste också fortfarande aktivt följa aktuella säkerhetshot och svindlerifenomen som hänför sig till betalningsmedel, informera om dem som ge anvisningar om hur man kan skydda sig mot dem.
I sina nät- och mobilbanker erbjuder bankerna vanligtvis möjlighet att sätta gränser för gireringar och kortbetalningar och å andra sidan aktivera larm i händelse av tvivelaktiga transaktioner. De alternativa användningsgränserna varierar från bank till bank. Bankerna måste förbättra möjligheterna att sätta användningsgränser och aktivera olika larm så att de blir mångsidigare än nu. Kunderna måste också informeras tydligt om dessa tjänster.
Beloppet av svikliga gireringar har åren 2019 - 2022 varierat mellan 24,9 miljoner euro och 33,9 miljoner euro. Andelen svikliga gireringar av alla gireringar är mycket liten. Till exempel 2022 var andelen 0,0007 procent av alla gireringar. Trots detta är det viktigt att bankerna fortsätter att satsa på att bekämpa missbruk och hela tiden utvecklar sina metoder och system för att bekämpa missbruk.
Bankerna har varit tämligen bra på att beskriva sin ersättningsprocess för olagliga transaktioner och utarbeta interna anvisningar för dem. Det finns dock skillnader mellan bankerna när det gäller beskrivningarnas och anvisningarnas noggrannhet.
Finansinspektionen använder resultaten av temabedömningen som hjälp vid den kontinuerliga tillsynen över temaområdet samt vid den fortsatta temabedömning som planeras och som hänför sig till säkerheten hos bankernas nät- och mobilbanker.
Närmare upplysningar lämnas av
Markku Koponen, byråchef, telefon 09 183 5389 eller Markku Koponen(at)fiva.fi