Finansinspektionens makrotillsynsbeslut om systemriskbuffert för kreditinstituten
Finansinspektionens direktion har beslutat ställa en systemriskbuffert för kreditinstituten. Syftet med bufferten är att stärka kreditinstitutens risktolerans mot strukturella systemrisker. För Nordea ställs en systemriskbuffert på 3 %, för OP Gruppen på 2 %, för Kommunfinans på 1,5 % och för övriga finländska kreditinstitut på 1 %.
– Med ledning av den utförda analysen bedömer Finansinspektionens direktion att de strukturella systemriskerna i det finansiella systemet i Finland är så stora att det är motiverat att ställa en systemriskbuffert för kreditinstituten, konstaterar ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen.
Med risker syftar Nykänen till exempel på att kreditinstitutssektorn i Finland är koncentrerad och blir dessutom mycket stor i förhållande till ekonomin efter Nordeas byte av säte till Finland. Dessutom har sektorn starka kopplingar till de finansiella systemen i de övriga nordiska länderna. Kreditinstituten har en viktig roll som tillhandahållare av finansiella tjänster, och allvarliga problem i kreditinstituten kunde således försvaga finansförmedlingen betydligt och därigenom få mycket negativa konsekvenser för den reala ekonomin.
– De finländska kreditinstituten har dessutom gemensamma riskkoncentrationer, såsom bostadslån och fordringar på företag i bygg- och fastighetsbranschen. Betydelsen av riskkoncentrationen i bostadslån framhävs av hushållens höga skuldsättning", konstaterar Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen.
Högre krav för Nordea, OP Gruppen och Kommunfinans
För Nordea, OP Gruppen och Kommunfinans ställs en högre systemriskbuffert än för övriga kreditinstitut, eftersom deras bidrag till systemriskerna är särskilt stor och den beräknade effekten på de indikatorer som ligger till grund för systemriskbufferten påtaglig.
Inom bankunionen kan systemriskbufferten för närvarande vara högst 3 %, fastän flera kreditinstitut som är verksamma inom bankunionen är överlag större än Nordea och har större betydelse för den finansiella stabiliteten inom hela bankunionen än Nordea. I förhållande till storleken av hemlandets ekonomi är Nordea visserligen det största av kreditinstituten i de länder som deltar i bankunionen.
– För att sörja för lika verksamhetsvillkor för instituten inom bankunionen är det motiverat att kraven för Nordea ligger i linje med kraven i bankunionen och övriga EU-länder", konstaterar Nykänen.
Nordea ett globalt systemviktigt kreditinstitut
Utöver systemriskbufferten behandlades buffertkraven för de globalt (G-SII/B) och nationellt (O-SII) systemviktiga kreditinstituten. Fastän flera krav ställs för vissa kreditinstitut, är endast det högsta kravet för ett enskilt kreditinstitut bindande för institutet.
Under behandlingen fattades beslut om att identifiera Nordea som ett globalt systemviktigt kreditinstitut (G-SII/B) och påföra Nordea ett buffertkrav på 1,0 %. Beslutet ligger i linje med rekommendationen från Rådet för finansiell stabilitet (Financial Stability Board, FSB).
Finansinspektionens direktion har identifierat de nationellt systemviktiga kreditinstituten (O-SII) och påfört dem följande buffertkrav: Nordea 2,0 %, OP Gruppen 2,0 % och Kommunfinans Abp 0,5 %.
Av buffertkraven är endast de högsta, dvs. systemriskbuffertkraven, bindande enligt tabellen nedan:
| Nordea | OP Gruppen | Kommunfinans | Annat kreditinstitut | |
| Buffertkrav för G-SII/B-institut | 1,0 % | |||
| Buffertkrav för O-SII-institut |
2,0 % | 2,0 % | 0,5 % | |
| Systemriskbuffertkrav | 3,0 % | 2,0 % | 1,5 % | 1,0 % |
| Bindande buffertkrav | 3,0 % | 2,0 % | 1,5 % | 1,0 % |
Systemriskbuffertkravet träder i kraft den 1 juli 2019 och ses i fortsättningen över årligen.
Om Nordeas byte av säte inte fullföljs, ställs systemriskbuffertkrav för de övriga kreditinstitut som är föremål för beslutet i enlighet med det aktuella beslutet. I det fallet förblir O-SII-besluten av den 22 december 2017 i kraft.
Närmare upplysningar lämnas av
Marja Nykänen, ordföranden för Finansinspektionens direktion, telefon +358 9 183 2007
Bilagor
- Direktionens beslut (pdf)
- Finansinspektionens direktions beslut om ställandet av buffertkrav (systemriskbuffertkrav)
- Finansinspektionens direktions beslut om identifiering av systemviktiga institut (O-SII) och ställande av buffertkrav
- Finansinspektionens direktions beslut om identifiering av globalt systemviktiga institut (G-SII/B) och ställande av buffertkrav
- Finansinspektionens direktörs beslutsförslag, 19 mars och 26 juni, 2018 (pdf, på finska)
- Yttranden (på finska)
- Finlands Bank (pdf)
- Finansministeriet (pdf)
- Social- och hälsovårdsministeriet (pdf)
Se också
- Vad är makrotillsyn?
- Principer för fastställande av systemriskbuffertkrav
- Principer för identifiering av nationellt systemviktiga kreditinstitut (O-SII) och för ställande av buffertkrav
- Principer för identifiering av globalt systemviktiga institut (G-SII/B) och för ställande av buffertkrav
- Pressmeddelande 17/2018: Makrotillsynsbeslut om det kontracykliska kapitalkravet och den maximala belåningsgraden: Finansinspektionen ställer inte något kontracykliskt kapitalkrav för kreditinstituten och gör inga ändringar i lånetaket för bostadslån
- Presskonferens 29.6.2018: presentation och webcast (på finska)