Pressmeddelande 18.3.2021

Makrotillsynsbeslut: Finansinspektionen skärper inte makrotillsynskraven men följer noga utvecklingen inom bostadsutlåningen

Finansinspektionen följer noga utvecklingen på bostadsmarknaden och i hushållens skuldsättning och uppmanar bankerna att göra en särskilt noggrann bedömning av låntagarnas betalningsförmåga i synnerhet vid stora lån och lån med en lång återbetalningstid. I nuläget hålls den maximala belåningsgraden, dvs. lånetaket, och bankernas buffertkrav oförändrade.

Coronapandemins andra våg har bromsat upp den ekonomiska tillväxten och bidrar till fortsatt osäkerhet. Bostadshandeln och bostadsutlåningen ökade dock i slutet av 2020 samtidigt som hushållens skulder i förhållande till de disponibla inkomsterna fortsatte att stiga.

- I den rådande situationen fäster Finansinspektionens direktion särskild uppmärksamhet vid den senaste utvecklingen inom bostadsutlåningen och följer noga bostadsmarknadens funktion och hushållens skuldsättning. Med ledning av utvecklingen bedöms behovet av att skärpa makrotillsynskraven i fortsättningen för att stävja riskerna, konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.

Bostadsmarknaden och bostadsutlåningen var livligare i slutet av 2020 än under de senaste åren

På grund av coronapandemin krympte BNP under 2020, särskilt under andra kvartalet. Återhämtningen i ekonomin väntas bli starkare under 2021, men arbetsmarknaden återhämtar sig långsammare.

Bostadsmarknaden har tagit fart efter sommaren och bostadsutlåningen växer snabbare än ekonomin. De finländska bankernas förlusttolerans är god, men osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen och amorteringsfriheten till låntagare gör det svårt att överblicka bankernas kreditriskutveckling.

Skillnaden i antalet bostadsköp och bostadslån jämfört med 2019 som uppstod våren 2020 krympte under slutet av året så att antalen inte märkbart skiljde sig på årsnivå.

Finansinspektionens direktion återställde bolånetaket till 90 % för andra än förstagångsköpare i juni 2020. Efter detta steg andelen andra än förstabostadslån med en belåningsgrad på över 85 % av det utestående bolånebeloppet till samma nivå som före skärpningen av lånetaket 2018. Förstabostadslån med en hög belåningsgrad över 90 % har blivit allt allmännare och de stod för nästan en fjärdedel av alla nya utbetalningar.

Bostadslån med en längre återbetalningstid än normalt fortsatte att bli allt vanligare och andelen bostadslån med en återbetalningstid på över 26 år ökade. Hushållens skuldsättning i förhållande till de disponibla inkomsterna steg under tredje kvartalet 2020 till en rekordhög nivå på 131 %.

- I det rådande läget är det av största betydelse att bankerna gör en noggrann bedömning av låntagarnas betalningsförmåga. Det är motiverat att långivarna iakttar återhållsamhet med att bevilja lån som är mycket stora i förhållande till den sökandes inkomster och vars återbetalningstid är längre än normalt, påminner Nykänen.

Inget kontracykliskt buffertkrav för banker och andra kreditinstitut

Det allmänna konjunkturläget på kreditmarknaden talar för att det kontracykliska buffertkravet ska hållas oförändrat. Värdet av det riskmått som ligger till grund för buffertkravet (trendavvikelsen avseende privata sektorns kreditstock och BNP) är fortsatt negativt, och också de kompletterande riskmåtten talar för att buffertkravet ska hållas kvar på dess tidigare nivå. Utlåningen i företagssektorn har ökat rätt snabbt under coronapandemin, men ökningen mattades av i slutet av 2020.

Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Systemriskbuffertkravet och buffertkravet för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över årligen.

Använd denna länk för att öppna bilagorna nedan

  • Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
  • Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
  • Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
    • Finlands Bank
    • finansministeriet
    • social- och hälsovårdsministeriet