Finansinspektionens direktion godkänner riskviktsgolv för norska bostads- och affärsfastighetskrediter
Finansinspektionens direktion beslutade på sitt sammanträde den 19 augusti 2021 att godkänna de nedre gränserna för de genomsnittliga riskvikterna för norska bostads- och affärsfastighetskrediter som fastställts av Norges makrotillsynsmyndighet (Finansdepartementet) för att tillämpas på kreditinstitut som är registrerade i Finland. De nedre gränserna är 20 procent för norska bostadskrediter och 35 procent för norska affärsfastighetskrediter. Från och med den 11 september 2021 tillämpas de nedre gränserna på kreditinstitut som tillämpar interna modeller för kreditrisk och som i Norge har ett utestående belopp av bostadskrediter på över 32,3 miljarder NOK eller affärsfastighetskrediter på över 7,6 miljarder NOK.
Finansdepartementet, dvs. Norges finansministerium och makrotillsynsmyndighet, beslutade i december 2020 att i enlighet med artikel 458 i EU:s kapitalkravsförordning (575/2013) fastställa nedre gränser för de genomsnittliga riskvikterna för norska bostadskrediter (20%) och affärsfastighetskrediter (35%). Vidare beslutade Finansdepartementet att fastställa ett systemriskbuffertkrav på 4,5 % på norska exponeringar för kreditinstitut som är verksamma i Norge. Det nya kravet ersatte det tidigare systemriskbuffertkravet på 3,0 % som tillämpades på kreditinstitutens samtliga exponeringar.
Europeiska systemrisknämnden (ESRB) har rekommenderat att andra medlemsstater ska tillämpa de riskviktgolv och systemriskbuffertkrav som fastställts i Norge på norska exponeringar för kreditinstitut som är registrerade i respektive medlemsstat. Det norska systemriskbuffertkravet kan enligt rekommendationen godkännas för tillämpning inom en längre övergångsperiod på 18 månader. I rekommendationen konstateras dessutom att systemriskbuffertkravet kan antas på en nivå som avviker från det ursprungliga kravet, fram tills dess att den norska lagstiftningen har uppdaterats så att den motsvarar kraven i kreditinstitutsdirektivet (CRD V) som tillämpas på kreditinstitut i EU-området.
Finansinspektionens direktion anser det motiverat att i regel följa ESRB:s rekommendation om ömsesidigt erkännande av Norges systemriskbuffertkrav. På grund av skillnaderna i lagstiftningen mellan Finland och Norge är det dock motiverat att fatta beslut om att tillämpa systemriskbuffertkravet på finländska kreditinstitut senare. Ett beslut fattas när det finns tillräckliga uppgifter om när och hur kreditinstitutsdirektivet (CRD V) som för närvarande tillämpas inom EU införlivas i Norges lagstiftning och om hur lagstiftningsändringarna beaktas i grunderna för fastställande och dimensioneringen av Norges systemriskbuffertkrav och andra makrotillsynskrav.
På grund av den betydande effekten av systemriskbufferten och osäkerheten kring utvecklingen av pandemin och det finansiella systemet är det motiverat att tillämpa en längre övergångsperiod vid godkännande av kravet än normalt. Ett senare tillämpningsbeslut träder i kraft 12 månader efter att beslutet har fattats, men tidigast efter en övergångstid på 18 månader enligt ESRB:s rekommendation, dvs. den 11 december 2022.
Ytterligare upplysningar lämnas av
ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07