Pressmeddelande 26.10.2014

ECB:s samlade bedömning: de finländska bankernas kapitaltäckning var fortsatt god också i stresscenariot

De finländska banker som deltog i Europeiska centralbankens samlade bedömning uppvisade en fortsatt god kapitaltäckning också i ett negativt makroekonomiskt scenario.

– Kapitaltäckningen för alla de deltagande finländska bankerna låg tydligt över det tröskelvärde som fastställts i bedömningen. I det negativa scenariot låg kärnprimärkapitalet för de finländska bankerna kvar på en nivå över genomsnittet för de deltagande bankerna, medan försämringen av kapitaltäckningen var i nivå med genomsnittet för bankerna. Detta resultat stöder ytterligare konsumenternas förtroende för den finländska banksektorn, säger direktör Anneli Tuominen.

I Finland omfattades Danske Bank Abp-koncernen, Nordea Bank Finland-koncernen och OP-Pohjola-gruppen av den samlade bedömningen.

I den samlade bedömningen analyserades läget i de banker som ställs under ECB:s gemensamma banktillsyn med jämförbara indikatorer. – Den samlade bedömningen lyfte fram skillnaderna i värderingen av balansposter mellan euroländerna, konstaterar direktör Tuominen. – Tack vare bedömningen av tillgångarnas kvalitet enligt harmoniserade kriterier kan de europeiska bankerna äntligen bedömas på samma grunder, säger direktör Tuominen. – Detta skapar ett gott utgångsläge för den gemensamma europeiska banktillsynen, där också de nationella tillsynsmyndigheterna fortsätter att spela en viktig roll.

Målet är genomlysning och starkare balansräkningar i bankerna

Målet för den samlade bedömningen är att öka genomlysningen av bankernas balansräkningar och vid behov stärka kapitalbasen. Vartdera målet bidrar samtidigt till att höja förtroendet för bankverksamheten. Bankerna måste öka sitt kapital om kapitalunderskott konstateras i den samlade bedömningen.

Den samlade bedömningen består av en bedömning av tillgångarnas kvalitet och ett stresstest som genomförs på basis av den, enligt specifikationer landsvis. Enligt den samlade bedömningen tillämpas tröskelvärdet 8 % för kärnprimärkapitalet (Common Equity Tier 1) i bedömningen av tillgångarnas kvalitet och i grundscenariot för stresstestet, medan tröskelvärdet 5,5 % tillämpas i det negativa scenariot. Om kapitaltäckningen faller under dessa tröskelvärden, krävs ytterligare kapitalisering av banken

Den samlade bedömningens inverkan på kärnprimärkapitalrelationen (CET1-%) för de finländska bankerna

 

Nordea Bank Finland-koncernen

OP-Pohjola-gruppen Danke Bank Abp-koncernen

CET1-% vid slutet av 2013

14,1 % 17,1 % 15,2 %
CET1-% vid slutet av 2013 efter bedömningen av tillgångarnas kvalitet (tröskelvärde 8 %)  
13,7 %
 
16,4 %
 
14,9 %
Lägsta värdet för CET1-% i det negativa scenariot (tröskelvärde 5,5 %)  
10,4 %
 
12,0 %
 
13,4 %
Aggregerad justering av CET1%
i den samlade bedömningen
 
-3,7 %
 
-5,1 %
 
-1,8 %

I ett negativt scenario föll kärnprimärkapitalrelationen för de finländska bankerna med 1,8–5,1 procentenheter till 10,4–13,4 % på banknivå, jämfört med slutet av 2013. Siffrorna låg betydligt över tröskelvärdet 5,5 %.

Bedömning av tillgångarnas kvalitet

På grund av utfallet av bedömningen av tillgångarnas kvalitet föll kärnprimärkapitalrelationen för bankerna med 0,3–0,7 procentenheter på banknivå, jämfört med slutet av 2013. Drivfaktorerna för utfallet av bedömningen av tillgångarnas kvalitet varierade från bank till bank. De största minskningarna i kärnprimärkapitalet tillskrivs ökade nedskrivningar av kollektivt och enskilt bedömda fordringar och ökade motpartsrisker för derivat (CVA-beräkning). Bedömningen av nedskrivningarna av kollektivt bedömda fordringar och CVA-beräkningen byggde på en jämförelse av bankens egna beräkningar med ECB:s beräkningsmodell, varefter resultaten korrigerades med ledning av jämförelsen. I bedömningen av tillgångarnas kvalitet tillämpades en harmoniserad europeisk definition av oreglerade fordringar, som var bredare än den definition som gällde i Finland vid slutet av 2013. Det bidrog för sin del till ökningen av oreglerade fordringar.

Stresstest

I stresstestet bedömdes utvecklingen av bankernas kapitaltäckning mot två olika makroekonomiska scenarier fram till slutet av 2016. Kapitaltäckningen för alla tre finländska banker stärktes i grundscenariot, men sjönk i det negativa scenariot. Den största effekten på kapitaltäckningen hade enligt stresstestet ökade riskvägda exponeringar i kapitaltäckningsanalysen och nedskrivningar. Skillnaderna mellan de finländska bankernas resultat förklaras i stor utsträckning av strukturella skillnader i verksamheten.

Samtidigt med resultaten av ECB:s samlade bedömning publicerades resultaten av EBAs EU-täckande stresstester av bankerna. Resultaten för de banker som deltagit i ECB:s samlade bedömning är inte fullt jämförbara med resultaten för övriga banker i EBAs stresstest. ECB:s detaljerade vägledning om bedömningen av tillgångarnas kvalitet och ECB:s kvalitetssäkring av bankernas resultat gällde endast banker som ställs under ECB:s tillsyn. 

Begäran om intervjuer 

För intervjuer med direktör Anneli Tuominen och avdelningschef Jyri Helenius vänligen kontakta kommunikationschef Terhi Lambert-Karjalainen, telefon 050 351 95 74 

Se också

ECB

EBA