Pressmeddelande 20.12.2023

Makrotillsynsbeslut: Bolånetaket återställs på grundnivån 90 % - det kontracykliska buffertkravet för banker hålls oförändrat

Finansinspektionens direktion har beslutat återställa lånetaket, dvs. den maximala belåningsgraden, för andra bostadslån än förstagångslån på grundnivån, varvid bostadslånet får utgöra högst 90 % av säkerheternas verkliga värde när lånet beviljas. Beslutet träder i kraft omedelbart. Den maximala belåningsgraden hade sänkts med fem procentenheter under sommaren 2021 för att begränsa riskerna med hushållens skuldsättning. Direktionen beslutade därtill att hålla kvar det kontracykliska buffertkravet för banker på grundnivån och fortsätta att på finländska kreditinstitut tillämpa det riskviktsgolv för bostadslån som den svenska Finansinspektionen beslutat om.

Den globala ekonomiska utvecklingen har varit blygsam under det gånga året och tillväxtutsikterna är alltjämt dämpade. Enligt eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar leder de strama finansiella villkoren, konsumenternas låga förtroende och den svaga exportutvecklingen till att tillväxten i euroområdet saktar in i år. Förändringarna i finansieringskostnaderna har påverkat alla ekonomiska sektorer, inklusive fastighetssektorn. Enligt Finlands Banks konjunkturprognos i december krymper BNP i Finland med 0,5 % i år, då den svaga utvecklingen under slutet av året får tillväxten för hela året att bli negativ. Nästa år förutspås tillväxten krympa ytterligare 0,2 %.

Bolånetaket återställs på grundnivån

Konjunkturnedgången på bostadsmarknaden, som började under andra halvåret 2022, fortsatte under sommaren och hösten 2023, men i november var bostadshandeln livligare än ett år tidigare. Handeln med gamla bostäder var i juli–november en dryg femtedel - och beloppet av nya bostadslån i juli–oktober en knapp tredjedel - mindre än genomsnittet för 2015–2019. Prisfallet på gamla aktielägenheter fortsatte under tredje kvartalet 2023 och i oktober.

Enligt den uppdaterade statistiken var hushållens skuldsättning i procent av inkomsterna som högst vid slutet av 2021. Därefter har skuldsättningen minskat i takt med den svaga kreditefterfrågan, minskningen av bolånestocken och kraftigare ökning av hushållens nominella inkomster än tidigare. Skuldsättningen väntas fortsätta minska under nästa år.

- Nedgången i hushållens skuldsättning har minskat sårbarheterna i det finansiella systemet. Rekommendationen om en skuldbetalningskvot, som trädde i kraft vid början av 2023, bidrar också till att minska riskerna med en alltför stor skuldsättning. Av dessa orsaker kan bolånetaket återställas på grundnivån, konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.

Kontracykliska buffertkravet för banker oförändrat

Med undantag för bytesbalansunderskottet och den ökade skuldbetalningsbördan pekar indikatorerna för den finansiella cykeln alltjämt nedåt. Det primära riskmåttet, dvs. trendavvikelsen beträffande kreditstocken och BNP, var enligt preliminära uppgifter ca –15 procentenheter vid slutet av juni. En samlad bedömning av riskindikatorerna visar att det inte föreligger några grunder för tillämpning av det kontracykliska buffertkravet, som därför hålls kvar på grundnivån (0,0 %).

Tillämpningen av de riskviktsgolv som ställts av den svenska Finansinspektionen fortsätter

Svenska Finansinspektionen beslutade i början av december 2023 att förlänga giltighetstiden för riskviktsgolven om 25 % för svenska bolån beviljade av kreditinstitut som tillämpar interna modeller för kreditrisk med två år och underrättade EU-myndigheterna om detta. Finska Finansinspektionens direktion beslutade fortsätta tillämpa riskviktsgolvet på kreditinstitut registrerade i Finland under åren 2024–25.

Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över minst en gång om året och det s.k. systemriskbuffertkravet minst vartannat år.

Närmare upplysningar lämnas av

avdelningschef Samu Kurri. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9–16. 

Använd denna länk för att öppna bilagorna nedan

  • Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
  • Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
  • Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
    • Finlands Bank
    • finansministeriet
    • social- och hälsovårdsministeriet
  • Makrotillsynsrapport 2/2023 (på finska)